Fortsatt stora problem för moderna språk
Moderna språk
Lärare i moderna språk arbetar ofta ensamma och får sällan chans till kollegialt lärande eller kompetensutveckling.
– Det får stora konsekvenser för både lärarna och deras elever, säger Anna Wide på Skolinspektionen.
Lärare i franska, tyska, spanska och andra moderna språk arbetar ofta på flera skolor för att fylla upp sina tjänster. Arbetsvillkoren gör att de sällan hinner samverka med andra lärare. Om det finns ämneslag i skolan är de oftast skapade för de större ämnena.
– Det är inte lärarna själva som väljer ensamhet utan omständigheterna som gör att det blir så. De har svårt att få tid för att samverka, hålla sig ajour med forskning och på det sättet utveckla undervisningen. Vi tycker att det är synd för det får ju stora konsekvenser för både lärarna och deras elever, säger Anna Wide, undervisningsråd på Skolinspektionens och projektledare för den granskning tillsynsmyndigheten gjort av moderna språk.
När det kollegiala utbytet mellan lärare uteblir kan det till exempel på en och samma skola både finnas lärare som utvecklar elevernas förmåga att tala språket och lärare som inte alls har lyckats bygga upp en sådan undervisning.
Språksprånget ger resultat
Den kompetensutveckling lärarna får är ofta allmändidaktisk och inriktad mot att arbeta i skolan överhuvudtaget. Den är väldigt sällan inriktad mot moderna språk. Ett undantag är Språksprånget, en kompetensutveckling i moderna språk som Skolverket tagit fram.
– Språksprånget bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Arbetssättet gör att man bygger upp kollegial samverkan, men är tyvärr inte så känt ute i skolorna. Många lärare vet inte om att det finns, säger Anna Wide.
Skolinspektionen har granskat undervisningen i moderna språk i 34 grundskolor. I en övervägande majoritet, 28 skolor, pekar myndigheten på områden som behöver utvecklas.
Påverkar statusen negativt
I sin granskning konstaterar Skolinspektionen att elevernas möjlighet att välja bort moderna språk påverkar ämnets status på ett negativt sätt.
– Det indikerar att det är ett mindre viktigt ämne och möjligheten för eleverna att få stöd är sämre. Men det finns inget i författningarna som säger att moderna språk ska särbehandlas. Eleverna har rätt att få stöd.
Skolinspektionen genomförde en granskning av undervisningen i moderna språk även 2010 och framhåller i sin nya rapport att många av de utvecklingsbehov som identifierades då är de samma idag.
Är det inte bättre att lägga resurser på att höja statusen för moderna språk, snarare än att göra ytterligare en granskning som kommer fram till det många redan vet?
– Ser vi tecken på att problem kvarstår reagerar vi på det genom att till exempel göra en ny granskning. Nu behöver vi se till att komma ut med våra slutsatser så att de leder till en ökad medvetenhet om vad som behöver göras, säger Anna Wide.
”Lika beklagligt som väntat”
Språklärarnas riksförbund har kommenterat Skolinspektionens granskning på sin hemsida. Där skriver de bland annat att det är ”lika beklagligt som väntat” att bristerna Skolinspektionen pekade på i sin senaste granskning kvarstår.
”Att språklärare ofta är ensamma i sina ämnen är ingen nyhet, och det är också vanligt att språklärare delar sin tjänst mellan flera skolor. Detta försvårar möjligheter till kollegialt lärande. Tyvärr brister huvudmännen ofta i att säkerställa långsiktiga lösningar för att möjliggöra det”, skriver de.
Vidare konstaterar de att Språksprånget, precis som Skolinspektionen granskning visar, visserligen är värdefullt.
”Men att lärare i moderna språk också har ett sällan uppfyllt behov av kontinuerlig kompetensutveckling på målspråket och inte bara om språkundervisning i allmänhet.”
LÄS ÄVEN
Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem
Skolverket: Fler bör läsa tyska och franska
Språklärarnas kritik av nya timplanen
Därför är det bra att lära sig ett språk till
Spångberg: Franska språket berikar mitt liv
