Forskaren: Det pratas fortfarande för lite spanska i skolan
Berit Aronsson, lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet och Antonio Castilla Tapio, spansklärare på Bäckängsgymnasiet i Borås. Foto: Privat
Moderna språk
Elever i moderna språk skriver bättre än de pratar trots att undervisningen under decennier betonat det muntliga. Varför? Berit Aronsson, lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet, har länge forskat om muntlig språkfärdighet:
– Det har varit för mycket fokus på det skrivna språket även när man tränar kommunikation.
När Berit Aronsson 2020 undersökte 90 elevers skriftliga och muntliga produktion i spanska fann hon två tydliga slutsatser: dels att eleverna var sämre på det muntliga, dels att många av dem inte nådde upp till en godkänd internationell nivå.
– Elever som fick godkänt i det svenska systemet skulle inte ha blivit godkända utifrån den europeiska referensramen GERS.
Referensramen, som grundas på Europarådets arbete, beskriver vilka kunskaper och färdigheter eleven måste tillägna sig för att framgångsrikt kunna kommunicera på ett visst språk.
”Orsakerna är givetvis komplexa”
Att Sverige har problem med undervisningen i moderna språk bevisades redan 2011 i en internationell sammanställning där svenska elever kom på sista plats. Berit Aronssons vidare forskning på området hjälpte henne att hitta förklaringar till det allvarliga läget.
– Orsakerna till detta är givetvis komplexa. Men en sak jag och min tidigare student, Christiane Brito Engman, undersökt närmare är vilka övningstyper som förekommer i läromedel. Efter att ha studerat 1 600 övningar fann vi att en majoritet av dem hade fokus på struktur och form. Och att en majoritet av de muntliga övningarna byggde på det skrivna ordet.
Vad är problemet med det? Du konstaterar att det exempelvis kan vara skriftliga dialoger som eleverna ska lära sig – en dialog är ju muntligt språk även om det är nedskrivet?
– Åker du till Spanien har du inte en lapp i fickan med en nedskriven dialog! För att klara en dialog på plats behöver man ha fått många timmar av träning i muntlig kommunikation.
I sin senaste studie från i år slår hon fast att elever alltjämt skriver bättre än de pratar.
– I elevernas frisvar till enkäten svarar många att ”jag fick nästan aldrig prata språket”.
Vi har i decennier betonat vikten av att lära sig kommunicera på det främmande språket, inte bara lära sig grammatik och glosor. Varför har det inte blivit bättre?
– Skolan handlar om att läsa och skriva, den traditionen sitter oerhört djupt. Men vi måste förstå att den talande genren är en egen genre.
”Helt klart ont om lektionstid”
Hur förklarar då dagens lärare i moderna språk att de lägger så lite tid på muntliga övningar? Berit Aronsson har ingen forskning att luta sig mot men funderar högt:
– De har ju helt klart ont om lektionstid. Och jag tror också att de är offer för gamla traditioner. Det är lätt att hamna i samma undervisningsmetoder som man själv upplevde som elev.
Du undervisar lärarstudenter och andra studenter i uttal och intonation. Vad säger de om övningarna?
– Det brukar vara mycket uppskattat, de lär sig saker som de aldrig hört talas om när det gäller den muntliga formen, hur man uttrycker artighet och andra saker.
Spanskläraren Antonio Castilla Tapio på Bäckängsgymnasiet i Borås är en av många lärare som grubblat över metoder för att få eleverna att bli bättre på det muntliga. Svaret? Streamade tv-serier och filmer.
– När jag introducerar sånt som liknar deras vardagsnöjen så lurar jag dem att konsumera spanska.
Populärkultur en del av undervisningen
Idén fick han från eleverna själva när han märkte att några av dem började uttala spanska förbluffande väl trots att de aldrig besökt ett spansktalande land.
– Förutom serier och filmer så följer de youtubers på spanska eller lyssnar på spanska artister.
Alla elever gör förstås inte detta, vilket fick honom att inse att populärkulturen kunde bli en del av hans undervisning.
– Vi kan till exempel se en dokumentär ihop och sedan diskutera den i klassrummet.
Hans slutsats är kristallklar:
– Att skriva och nöta grammatik är förstås helt centralt, men att lyssna och tala är lika viktigt.
Berits fem tips
Berit Aronssons fem råd till lärare för att få elever att prata mer på målspråket:
- Om övningen är muntlig, ha alltid som mål att det skriftliga stödet ska bort. Om eleverna ska göra en muntlig fram- ställning kan de förstås göra en första utskrift, men sedan måste skriften bort och det muntliga automatiseras.
- Det är inte fel att ha en kommunikation där man svarar med penna, men då ska man vara medveten om att det inte är renodlat muntlig övning. Det måste finnas en balans där man säkerställer att lyssnande även får äga rum utan att man antecknar.
- Undvik gloslistor, jobba hellre med fraser eller uttryck som ska framföras i ett sammanhang.
- Börja med att identifiera vilken den kommunikativa uppgiften är. Först därefter ska man fråga sig vilka verktygen bör vara, vilken formträning som behövs för att klara uppgiften.
- Fundera över balansen mellan formbaserade och kommunikativa övningar i klassrummet. Har det varit för mycket fokus på att läsa och skriva? Forskning visar att balansen ofta är snedvriden åt det hållet.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige
Hon får igång spansksnacket – på riktigt
Spanskläraren om fina samtalet från Alexander Isak
Spansklärararna som fixar en egen melodifestival
