
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Lovskola
Lovskola varje lov. Kalmar satsar på kontinuitet för att framtiden för de elever som riskerar att underkännas inte ska avgöras under ett par sommarveckor.
– Det brukar vara samma elever som återkommer, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk.
Det är påsklov och ett tiotal lärare arbetar i Falkenbergsskolan i Kalmar för att hjälpa elever som hamnat efter med skolgången. De första två dagarna är cirka 40 elever på plats, i slutet av veckan är det lite färre.
– Ganska många elever från årskurs nio är här och passar på att förbereda sig inför nationella proven, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk och den som samordnar arbetet under de fyra lovdagarna.
Hon konstaterar att lovskolan det här läsåret i hög grad har handlat om att elever behövt ta igen kunskaper de missat på grund av pandemin. Tidigare har de elever som deltagit i lovskolan främst varit de som behöver stärka sin måluppfyllelse.
På schemat står främst kärnämnena matematik, engelska och svenska, men den här gången även en del SO.
– Det brukar alltid vara mycket matte. Nu under påsklovet jobbar även vår hemkunskapslärare, som kan fånga upp några elever som släpar i det ämnet, säger Maria Gustafsson.
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Några av eleverna var i skolan även under sportlovet.
– Går man flera lovskolor blir det lättare om man senare behöver pröva för högre betyg.
Eleverna får väldigt mycket tid med lärarna och en chans att komma ikapp sina kamrater, säger Stina Lindgren, biträdande rektor på Falkenbergsskolan.
Kalmar kommun använder lovskolan för att fånga upp de elever som riskerar att falla ur ramen. Alla elever i årskurs 7–9 erbjuds 25 timmars lovskola på höstlovet, sportlovet, och påsklovet, samt en vecka på sommarlovet. Även yngre barn får chansen att gå i lovskola och under påsklovet gick erbjudandet hela vägen ner till elever i fjärde klass.
För att kunna genomföra all undervisning på lovskolorna behövs många lärare. Samtidigt är ambitionen att enbart använda legitimerad personal.
– Jag behöver aldrig tvinga någon att jobba på lovskolan. Nu skickade jag ut ett mejl några veckor före påsklovet och fick snabbt full bemanning. Några jobbar alla fyra dagarna, andra bara två eller tre, säger Stina Lindgren.
Maria Gustafsson kontrollerar att alla elever som är anmälda är på plats och fördelar dem på sina kollegor.
– Under lovskolan har vi mindre grupper och mycket en-till-en-undervisning, Vi hinner sitta ner med eleverna och upptäcker deras styrkor. Elever som i vanliga fall är svaga får chansen att visa vad de kan på ett annat sätt än på vanliga lektioner, säger Maria Gustafsson.
Vad eleverna gör under skoldagarna på lovet beror på individens behov. Har de missat delar av undervisningen och riskerar att inte klara målen får det styra upplägget av undervisningen. Kärnämnena prioriteras.
Maria Gustafsson träffar många av sina egna elever under lovskolan. Några behöver stöd för att försöka klara prövningen till ett högre betyg och bli godkända för att läsa vidare på gymnasiet.
Eleverna Yousef Fattal, Elvira Mohlin och Mohamad Al Araj tycker att det är bra att de på lovskolan kan ta igen saker de har missat, men påpekar samtidigt att de hellre skulle vara lediga.
– Den elev jag senast hjälpte hade svårt att uppnå måluppfyllelse i läsförståelse. Vi jobbade bara med den biten under lovskolan, men tyvärr nådde hon inte målen nu heller. Hade hon fått ett par veckor till på sig hade hon nog gjort det. Svenska är ett progressionsämne, det handlar om språkutveckling och inte om att plugga in och göra ett prov som de missat under terminen.
Förra sommaren deltog tio elever i årskurs nio i prövning av betyg. Av dem klarade fem prövningen och höjde betyget till E.
– Om en elev ska läsa upp sitt betyg på sommarlovet behöver den ha undervisning av en behörig ämneslärare, säger Stina Lindgren.
Hon tillägger att en studieplan ska finnas även för lovskolan, där det framgår vad eleven ska jobba med, vilka mål den ska nå och hur kunskaperna ska testas.
Ytterligare ett inslag i lovskolan i Kalmar är simundervisningen.
– Kan inte eleverna simma 200 meter får de inte betyg i idrott och hälsa, det gäller både årskurs sex och nio. De barn som inte kan simma är främst de som inte haft simundervisning i sitt hemland, säger Stina Lindgren.
Alla elever får mycket tid med lärarna på lovskolan i Kalmar. Foto: Amina Dahlab
Av de 113 elever i årskurs nio i Kalmar som förra läsåret saknade godkänt betyg i något ämne var det 65 som erbjöds lovskola i 50 timmar. De övriga hade tidigare deltagit i lovskola i sådan omfattning att de bara erbjöds 25 timmar.
Av de 85 elever som gick ut nian utan gymnasiebehörighet var det tio som deltog i den obligatoriskt anordnade lovskola som huvudmannen då är skyldig att erbjuda. Samtliga tio elever deltog i prövningen, fem av dem klarade prövningen och fick därigenom ett godkänt betyg.
Samtliga elever i årskurserna 7–9 i Kalmar erbjuds 25 timmars lovskola på höst-, sport-, påsk- och sommarlovet. Alla elever får delta, både de som behöver klara betygsnivå E och de som strävar efter högre betyg.
Forskaren: Lovskolan är ett nederlag för svensk skola
Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet
Läraren: Omöjligt att göra en rättvis prövning
Hälften av kommunerna saknar behöriga lärare i lovskolan
De ger eleverna betalt för att gå i lovskola
Här går de i skolan – på alla loven
Då har du rätt till mer pengar om du ska arbeta i lovskolan
Persson: Två panikveckor i juni löser inga problem
Jarnlo: Då skulle inget barn behöva gå i skolan på lovet
Lärare vittnar om chockerande fusket i lovskolan
Fokus ”Tonåringar som äter chips till frukost kan inte bestämma vad vi ska göra på lektionerna.”
Fokus ”Alla är förlorare på detta, precis alla.”
Fokus ”Det är en myt att eleverna har ett stort behov av inflytande.”
Fokus Lärarnas egna vittnesmål om det skenande elevinflytandet i skolan.
Fokus ”Det måste vara tydligt att läraren är ledaren i klassrummet.”
Fokus Lotta Edholm (L): ”Eleverna ska inte ha något inflytande över undervisningen.”
Krönika Redaktören har stor respekt för lärarna som vågar larma.
Läsning Lektorn: Vimlar av högkvalitativa författare, verk och texter.
Quiz Hur många klassiska talesätt kan dina elever?
Forskning ”I framtiden kommer elever arbeta med två typer av texter samtidigt.”
Läsning ”Läraryrket gav henne bekräftelse och inspiration, långt bortom att vara lagom.”
Krönika ”Det är inte det huvudsakliga syftet med VFU men det är en trevlig bieffekt.”
Krönika ”Jag känner livet i mej, när det våras.”
Krönika Så toppar svenskläraren elevernas form inför nationella proven.
Läsning ”Ett sätt att fördjupa reflektionen går via litteraturen.”
Forskning Forskaren: ”Förbluffande hur lite de ens tänkt på ämnet engelska”.
Krönika ”Det är kanske ett stresstest som våra framtida vuxna behöver?”
Läsning Lektorn: Norges främsta författare erbjuder högklassiga romaner om lärare.
Krönika Svenskläraren om roliga inslaget som engagerar eleverna.
Krönika ”Numera får upplevelserna tala mer för sig själva.”
Läsning Så tar de tag i läskrisens bortglömda perspektiv.
Boktips Lektorn: Jag anser att boken fyller ett tomrum.
Krönika ”Hemmen kompenserar för skolans brister istället för tvärtom.”
Undervisning ”Nu undviker jag helt grupparbeten med dem.”
Vfu Experternas fem tips: Så får du samarbetet att funka.
Undervisning Geografilärarens tips öppnar dörren till nya världar – i klassrummet.
Läsning Selma Lagerlöf var en uppskattad lärare, lite disträ, men ”engagerad och egensinnig”.
Fokus Stor granskning: ”Vi jobbar tyvärr mycket med att lära inför provet.”
Fokus Experten: Lärare har blivit inträngda med ett uppdrag som är omöjligt.
Fokus ”Missuppfattning att repetition måste vara tråkig.”
Fokus ”Skulle vara oerhört kraftfullt om det praktiserades i skolan.”
Fokus Tio lärare vittnar om varför repetition blivit en bristvara i skolan.
Fokus Forskarna: Lärare saknar stöd för att arbeta evidensbaserat.
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Krönika ”Talen som hade så hopplöst svårt att få fäste går nu inte att radera.”
Forskning Forskaren: Den emotionella stöttningen har stor betydelse för nyanlända elever.
Krönika ”Det är tydligt att nedräkningen mot de nationella proven har börjat.”
Forskning Lektorn: ”Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara.”
Debatt Svenskläraren: Fyra skäl till att lyriken bör bli en ledstjärna i klassrummet.
Forskning Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation.
Krönika ”Läsning kan ta emot men jag känner bara: kom igen!”
Introduktionsprogrammen ”Elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare.”
Debatt ”Den som inte kan skriva en korrekt svenska ska heller inte uttala sig!”
Debatt ”Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen.”
Forskning Forskaren: ”Varenda lärare jag talade med betonade bristen på tid.”
Krönika Högstadieläraren om att ”Gen Z” är skeptiska till det politiska systemet.
Krönika ”Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad.”
Krönika ”Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning.”
Annat ”För väldigt många som läser på SFI innebär provet en stor, energikrävande oro.”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.