Forskaren: Lovskolan är ett nederlag för svensk skola

Just nu riskerar tusentals niondeklassare att underkännas och gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. I lovskolan i juni har de alla laglig rätt till en ny chans att försöka läsa upp sina betyg. Men bara 19 procent av de elever som går ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet godkänns efter sommarlovskolans prövning. Det visar vår stora enkät som har besvarats av 120 kommuner.

Samtidigt visar nya siffror från Skolverket att uppemot 70 procent av de elever som faktiskt lyckas läsa upp icke godkända betyg i kärnämnena i lovskolan ändå inte klarar gymnasiet.

Sammantaget innebär det att 94 procent av de elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon långsiktig hjälp av sommarlovskolan.

– Väldigt olyckligt. Huvudmännen måste se till att de här eleverna lär sig det de behöver inom den ordinarie skolan, säger Åsa Morberg, forskare och docent i didaktik.

Stora skillnader mellan kommunerna

Vår granskning visar stora skillnader i hur många av de gymnasieobehöriga niondeklassarna som efter två veckors lovskola i juni klarar prövningen. I en handfull kommuner är det över 50 procent medan de i många andra inte är en enda.

– Lovskolan är ett nederlag. I en väl fungerande skola har man inget behov av den. Där får barnen vara lediga på loven, säger Åsa Morberg.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inne på samma linje:

– Politikerna borde fokusera på den bristande likvärdigheten inom skolan och bemöda sig att skapa ett mer likvärdigt finansieringssystem i stället för att dribbla med hur många lovskoleveckor man ska addera, säger hon.

Lovskolan är inget som skolorna själva har efterfrågat, framhåller Johanna Jaara Åstrand. 

– Varken skolhuvudmännen, rektorerna eller vi lärare ser den som lösningen. Vi kommer inte till rätta med skolans grundproblem hur många lovskolor vi än tillför, säger hon.

Rektorn: Upplägget behöver ses över

En av kommunerna där inte en enda niondeklassare klarade prövningen efter förra sommarens lovskola är Smedjebacken. Där får samtliga elever i årskurs 7, 8 och 9 varje år erbjudande om att gå i lovskola på såväl höstlov som sportlov, påsklov och sommarlov. När det väl var dags för lovskolan i juni deltog endast en enda niondeklassare utan gymnasiebehörighet och hen klarade inte prövningen.

– Upplägget med prövning efter skolavslutningen i årskurs nio ­behöver ses över, säger Jonas Fors, rektor på Bergaskolan i Smedjebacken.

Framför allt är det en utmaning att organisera prövningstillfället så att det täcker in samtliga kunskapskrav i ett ämne och alla elevens förmågor. Detta ställer stora krav på de examinerande lärarna, menar Jonas Fors. 

– Det handlar ju inte bara om fakta­kunskaper. Eleven ska kunna uttrycka sig i tal och skrift, analysera och se samband mellan orsak och verkan. Men så länge det inte handlar om prövningen av betyg kan lovskolan vara ett bra stöd för elever som behöver en lugnare miljö och mer tid med läraren, säger han.

"Huvudmännen får skärpa till sig"

I Bromölla var det tvärtom hela 44 procent av eleverna som gick ut nian utan gymnasiebehörighet som godkändes efter lovskolans prövning. 

– Några av eleverna som inte fått godkända betyg under terminen hade väldigt lite kvar för att nå hela vägen fram, säger Cecile Lustig, ansvarig för lovskolan i Bromölla.

Flera av eleverna hade successivt närmat sig nivån för godkänt betyg genom att delta i de lovskolor som kommunen även ordnar på höstlov, sportlov och påsklov.

Huvudmännen får skärpa till sig och betala högre löner.

– Något jag ser som en klar fördel är att vi i de korta lovskolorna under läsåret bara arbetar med ett ämne per elev och då har intensivträning i tre dagar, säger Cecile Lustig.

Forskaren Åsa Morberg anser att skolhuvudmännen måste anstränga sig mer för att bemanna lovskolorna med behöriga lärare.

– Om barn ska kunna lära sig måste läraren vara skicklig. Handlar det dessutom om barn som har svårt att lära sig – eller inte vill lära sig – behövs riktiga proffs. Det är klart att det går att få fram. Huvudmännen får skärpa till sig och betala högre löner, säger hon.