Ämneslärarens granskning slagträ i riksdagen

Ämneslärarens granskning lyftes både en och två gånger när riksdagen idag sammanträdde för att diskutera – och senare ta beslut om att utöka – lovskolan.

I en rad uppmärksammade artiklar har vi de senaste veckorna visat att underlaget som ligger till grund för det beslutet är väldigt begränsat. Vår granskning visar vidare att det går att ifrågasätta vilka långsiktiga resultat sommarlovskolan efter årskurs nio egentligen har. Detta var något Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tog fasta på i riksdagens talarstol.

– När det gäller just den obligatoriska lovskolan så är det tydligt att den inte funkar särskilt bra som det ser ut idag. Ämnesläraren har granskat detta och visar att inte ens var femte elev får gymnasiebehörighet efter att de har gått en sommarlovskola efter att först då ha blivit underkända i nionde klass, säger Christian Carlsson (KD).

Vill se lovskola i lågstadiet

Samtidigt understryker Christian Carlsson att det är viktigt att sommarlovskolan finns, vilket han tror att de 19 procent som godkänns efter den håller med om. Därefter refererar han återigen till vår granskning när han konstaterar:

– Men 70 procent av de elever som skaffar gymnasiebehörighet genom sommarlovskola klarar sen inte gymnasiet. Och jag tror att det här beror på att de elever som behöver gå på sommarlovskola bara har ett par veckor på sig att läsa upp de ämnen som de har fått underkänt betyg i. Så man hinner helt enkelt inte kompensera för de bristande kunskaper som man kanske har med sig redan från lågstadiet, säger Christian Carlsson (KD).

Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma förslag är därför att införa obligatorisk lovskola redan från lågstadiet – och inte bara mot slutet av högstadiet – i de fall professionen anser att det finns behov av det.

S: "Har också läst artiklarna"

Roza Güclü Hedin (S) håller med om att lovskola i årskurs nio inte är tillräckligt för att komma till rätta med problemet att alldeles för många elever går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Och även hon använde sig av vår granskning för att argumentera för sin sak i riksdagen.

– Jag har också läst lite artiklar som Christian Carlsson var inne på. Och jag tycker att särskilt en röst var väldigt viktig och det är Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrands som menar citat: ”Politikerna borde fokusera på den bristande likvärdigheten inom skolan och bemöda sig att skapa ett mer likvärdigt finansieringssystem i stället för att dribbla med hur många lovskoleveckor man ska addera”, läser Roza Güclü Hedin (S) i talarstolen.

– Det kan ju tyckas som att jag talar emot mig själv här, men faktiskt så håller jag med henne. Lovskola är inte den enda lösningen och det stämmer att problematiken med att vi har en olikvärdighet inte löser sig med den, säger Roza Güclü Hedin (S) och fortsätter:

– Men vi är inte där. Vi socialdemokrater har ju i den här kammaren lagt förslag om finansiering av skolsystemet och nu hoppas jag likt Lärarförbundet att vi faktiskt alla här inne kan samsas kring den frågan. Men till dess: Lovskolan är bra om den organiseras rätt, om den är uppmuntrande och motiverar de elever som är i behov av den att delta, säger Roza Güclü Hedin (S).