Här är Skolverkets första förslag på läslistor i skolan

Skolverket och Kulturrådet har plockat ut 30 verk från de boktips drygt 500 lärare lämnat. I december publiceras myndigheternas slutgiltiga förslag.

Vilka böcker fungerar bäst för att öka elevers läslust? Skolverket och Kulturrådet har presenterat ett första utkast till läslista – efter att ha fått tips från drygt 500 lärare.
– Intresset är stort men vi hade velat få ännu fler svar från lärare till yngre elever, säger undervisningsrådet Tammi Gustafsson Nadel.

Den minskande läsningen bland barn och unga ligger bakom regeringens uppdrag till de två myndigheterna att ta fram läslistor för olika åldersgrupper.

­– Vårt slutgiltiga förslag kommer i december men detta är ett första smakprov på skönlitteratur som lärarna själva vill lyfta fram.

Bild på Tammi Gustafsson Nadel
Foto: Skolverket

Tammi Gustafsson Nadel.

Myndigheterna har plockat ut 30 verk som återkommer hos flera av lärarna och förskollärarna som besvarat enkäten (se samtliga verk nedan). Endast Astrid Lindgren stoltserar med två böcker – ”Mio min Mio” och ”Bröderna Lejonhjärta”. Men där finns fler välkända författare som Pija Lindenbaum, Barbro Lindgren, Katarina Taikon, Ulf Stark och Selma Lagerlöf.

Ni fick in förslag på över 2 000 titlar. Något som överraskade dig i lärarnas val?

– Jag hade nog trott att vi skulle se en större geografisk spridning. För de yngre eleverna är det stort fokus på svenska författare. Jag hade gärna välkomnat fler författare med annan bakgrund.

Och ämnesvalen?

– Vi ser en tyngdpunkt på böcker som handlar om värdegrund, mobbning och vänskap. Det är förstås välkommet, men dessa ämnen dominerar ännu mer än jag hade trott.

Går en del av lärarnas val på gammal rutin?

– Ja, kanske. Många nämnde Jan Guillous ”Ondskan”, möjligen av gammal vana. Och för att det finns många klassuppsättningar av boken.

Förutsättningarna varierar kraftigt

Det är en av aspekterna som de kommer att lyfta fram inför framtagandet av de slutgiltiga listorna: Finns böckerna att tillgå? En annan fråga är hur man kan lyfta fram moderna översättningar av klassiska verk.

I det kommande arbetet kommer även förslag att samlas in från skolbibliotekarier – och myndigheterna tar även hjälp av en fristående referensgrupp. Men Tammi Gustafsson Nadel understryker att deras slutredovisning den 4 december inte bara kommer att handla om läslistor:

– Vi kommer också att betona behovet av kompetensutveckling, att lärare kan få ny inspiration kring hur läsning av skönlitteratur kan användas i undervisningen. Vi planerar bland annat fysiska träffar på 17 olika platser i landet med fokus på mellan- och högstadielärare.

Hur stort är behovet av fortbildning på det här området?

– Det varierar kraftigt. Vissa skolor har rikt utrustade skolbibliotek och lärare med lång erfarenhet av skönlitteratur, andra skolor har bara ett fåtal böcker i någon tömd skrubb och lärare med små möjligheter till fortbildning.

I sin första delrapport konstaterar myndigheterna att det finns ”ett behov bland en del förskollärare, lärare och skolbibliotekarier vad gäller mer kunskap om val av litteratur och hur litteraturundervisning kan utformas för att utveckla läsintresset hos barn och unga”.

Studier har visat att antalet minuter som skolorna lägger på läsning har minskat i alla ämnen under 2000-talet. Det finns en motrörelse nu, fler lärare försöker hitta mer tid till läsning.

– Det är en positiv trend som vi vill haka på. Och då blir det extra relevant att fråga sig vad eleverna ska läsa, varför de läser och hur man undervisar kring läsning.

Här är Skolverkets och Kulturrådets första förslag på läslistor i skolan

Utkastet till läslistor är baserat på de förslag som har skickats in till Skolverket genom en enkät till förskollärare och lärare i svenskämnena som besvarades 15 maj till 3 juni: 

Förskola

  • Emma Adbåge: ”Gropen”
  • Lisa Moroni: ”Kurran och Pigan räddar en liten”
  • Sven Nordqvist: ”Pannkakstårtan”
  • Anna-Clara Tidholm: ”Knacka på!”
  • Pija Lindenbaum: ”Pudlar och pommes”
  • Åke Löfgren & Egon Möller-Nielsen: ”Historien om någon”

Förskoleklass och lågstadiet

  • Åsa Lind: Böckerna om ”Sandvargen”
  • Katarina Taikon: ”Katitzi”
  • Barbro Lindgren: Böckerna om ”Sparvel”
  • Oskar Kroon: ”Vitsippor och Pissråttor”
  • Astrid Lindgren: ”Mio min Mio”
  • Jacqueline Woodson & Rafael López: ”Den dag du börjar”

Mellanstadiet

  • Jenny Jägerfeldt: ”Comedy Queen”
  • Annika Thor: ”En ö i havet”
  • Monika Zak: ”Alex Dogboy”
  • Astrid Lindgren: ”Bröderna Lejonhjärta”
  • Ulf Stark: ”Min vän Percys magiska gymnastikskor”
  • Jakob Wegelius: ”Legenden om Sally Jones”

Högstadiet

  • William Golding: ”Flugornas herre”
  • David Levithan: ”Jag, En”
  • Arkan Asaad: ”Stjärnlösa nätter”
  • Nora Khalil: ”Yani”
  • Jessica Schieffauer: ”När hundarna kommer”
  • Heather Morris: ”Tatueraren i Auschwitz”

Gymnasiet

  • Selma Lagerlöf: ”Kejsaren av Portugallien”
  • Karin Boye: ”Kallocain”
  • Ann-Helén Laestadius: ”Stöld”
  • Hjalmar Söderberg: ”Doktor Glas”
  • Franz Kafka: ”Förvandlingen”
  • Edouard Louis: ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule”

LÄS ÄVEN

Fem svensklärare om litteraturkanon i skolan

Så funkar den danska litteraturkanonen i praktiken

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

(Själv)kritiker lär eleverna att älska litteratur