Engelsklärarens skämt ger en djupare språkförståelse

Engelskläraren Martin Klinge förklarar bland annat varför det engelska språket kan vara tacksamt i skämtsammanhang. Foto: André de Loisted
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Engelskläraren Martin Klinge uppskattar klipskheten i fyndiga ordvitsar. Dessutom kan de vara lärorika ur ett språkligt perspektiv. Därför har han låtit sina elever skapa egna skämt, bland annat med hjälp av homografer och homofoner.

Den enda invändningen som eleverna hade på engelsk­läraren Martin Klinges undervisning om engelska vitsar var att de skämt han använde faktiskt var rätt mossiga, berättar han och skrattar lite. Men det viktigaste av allt var att de förstod varför hans exempel kunde vara roliga.

– Syftet var att skapa en mix av hör- och läsförståelse, och att få dem att reflektera över hur man särskiljer engelska ord och vilka komponenter som krävs för att bygga upp ett skämt, säger Martin Klinge som arbetar som engelsklärare på Drottning Blankas gymnasieskola i Lund.

Därför är engelska tacksamt att skämta på

Han tycker att det är väldigt imponerande med personer som lyckas få människor att skratta med hjälp av smarta punchlines. Och det engelska språket kan vara tacksamt i det här sammanhanget, förklarar han, eftersom det består av mycket homografer och homofoner, vilket kan resultera ­i fyndiga kopplingar.

Martin Klinge

Bor: Ljunghusen.
Ålder: 32 år.
Hobby: ”Att skriva om böcker till tv-manus, men mest för egen del. En av mina favoritscener är finalen i Terry Pratchetts bok ’Men at Arms’. Och så gillar jag att spela brädspel och är ett stort fan av rollspel.”
Favoritkomiker: Dylan Moran, en irländsk komiker som både gör stand up och har varit med i komediserier som ”Black Books”.
Därför älskar jag att vara lärare: ”För att man får möjligheten att forma och hjälpa unga individer att tänka kritiskt och bli sina egna personer.”

– Det vill säga ord som delar samma stavning men har olika uttal och betydelser (homografer). Och ord som låter liknande men stavas och används annorlunda (homofoner), säger han och nämner en sådan variant: månaden ”july” och ”you lie”.

"Läser mellan raderna"

Eleverna fick börja med att analysera ett urval av engelska skämt och fundera över retorik, rytm och vad det är som gör att ett skämt blir roligt. Själva finalen bestod av att försöka skriva ett eget skämt, som de själva tyckte var roligt.

– Det var några som tyckte det var lite för svårt och det förstår jag. Men tanken var också att de skulle få en uppfattning om hur man läser mellan raderna, vilket inte var några direkta svårigheter.

Många elever lyckades väldigt bra, berättar han och citerar ett av de skämten, med en tillhörande bild där en hand håller upp ett litet Jesuskors mellan tummen och pekfingret: "Christians don't get angry, they just get a little cross".

Fem saker att tänka på

  1. Struktur: Vilken är den grundläggande strukturen i ett skämt. (1.) The setup: Karaktärer och situation. (2.) The punchline: Huvudnumret i skämtet, med en oväntad upplösning.
  2. Innehåll: Religion, politik, föräldraskap – inget ämne är förbjudet. Gör som många kända komiker: samla idéer från det du ser runt omkring dig. Även det mest banala kan få människor att skratta.  
  3. Tempo: Historieberättandet har sin rytm och tajmning. Det handlar om hur du uttrycker orden, men även pauseringar och gester som visualiserar din berättelse. 
  4. Framförande: Hur du levererar poängen påverkar lyssnarnas reaktioner, så håll inte igen! Öka förväntningarna genom att avvakta en aning. Själva poängen är kort – kanske bara ett ord.
  5. Överraska: Ett bra skämt ska få folk att se det invanda på ett nytt sätt. Humor vänder upp och ner på det vi tar för givet.

Tipsen är Martin Klinges.

LÄS ÄVEN

Lärare mejlade succéförfattare – fick svar direkt

Så mycket tjänar ämneslärare där du bor

Prisad svensklärare: Så väcker jag elevernas läslust

Vår förbannade plikt att fortsätta lära ut historien