Diktatorer ger eleverna nya perspektiv
Lektionstipset Anna Sterlingers elever får umgås med en diktator i en hel vecka, ta med honom hem och utsätta honom för olika upplevelser. Målet är att få eleverna att förstå hur motsatsen till demokrati skulle kunna påverka dem i deras vardag.
Lektionsbanken: Här hittar du Anna Sterlingers lektionsupplägg.
Att stå och prata om begrepp som rättssystem, sociala skyddsnät och
andra termer som rör demokrati är inte särskilt kittlande, tycker läraren Anna Sterlinger som undervisar i svenska och samhällskunskap i årskurs 4–9 på Glömstaskolan i Huddinge. Varken för eleverna eller henne själv.
– Det ligger så långt ifrån elevernas egen värld och kan bli svårt att förstå. Ibland känns det till och med som att man pratar över elevernas huvud.
Därför bestämde jag mig för att vända på det och låta eleverna möta motsatsen till demokrati, säger hon.
Får hänga i en vecka
Det här sker i en uppgift som Anna Sterlinger kallar ”Diktatorn”. Den har hon genomfört på samhällskunskapslektioner både på mellan- och högstadiet, i olika svårighetsgrader.
– Varje elev tilldelas en laminerad pappfigur – en diktator – som de får hänga med i en vecka och ta med till olika ställen och sammanhang. Uppdraget är att ge diktatorn nya upplevelser och utmaningar, säger hon.
Anna Sterlinger
Ålder: 45 år.
Bor: Huddinge.
Familj: Man, två döttrar, 16 och 24 år gamla, och en hund.
Undervisar: Svenska och SO, årskurs 4–9.
Fritid: Har precis byggt ett hus.
Podd: Anna och Philips lärarpodcast.
På gång: Skriver på en tredje bok, ”Att äga motivationen”, tillsammans med Karin Boberg.
Övrigt: Sitter med i Lärargalans jury.
Därför älskar jag att vara lärare: ”För att jag vet att jag gör skillnad.”
Bonus: Annas lektionstips är inspirerat av läraren Malin Larssons arbete som vi skrivit om tidigare.
Under tiden får eleverna föra minnesanteckningar där de föreställer sig hur diktatorn reagerar i olika situationer. Kanske ändrar han till och med åsikt? Poängen är att få eleverna att reflektera kring de mänskliga rättigheterna som är självklara för oss.
– En elev skrev att de tittade på Youtube tillsammans, i hopp om att diktatorn skulle gilla det. Diktatorn tyckte det var kul men var skeptisk eftersom det skulle påverka honom väldigt negativt i hans eget land.
Blir tydligt vad en demokrati innefattar
En annan tog med sig diktatorn till middagsbordet med familjen: ”Diktatorn tyckte det var konstigt att alla får tycka och tänka som de vill, och blev imponerad över att alla fick ha olika åsikter”, skrev eleven.
– Eleverna tycker att det här är väldigt roligt och jag tror det beror på att de inser att den här typen av frågor skulle påverka deras eget liv. På det här viset blir det väldigt tydligt att demokrati inte bara handlar om valkretsar och politiker i kostym. Och att det är otroligt många saker som man aldrig kan förstå om man har upplevt något helt annat, säger hon.
I högstadiet fördjupas analyserna. Dessutom får eleverna göra en e-bok med den förbestämda titeln ”Om det inte var demokrati …”. Inledningsvis tilldelas de olika teman att skriva om. Exempelvis hur samhället skulle se ut utan sociala skyddsnät, om man inte fick klä sig som man ville, resa fritt eller använda sociala medier.
– En tjej skrev en jättefin text: ”Om det inte hade varit demokrati hade jag inte fått vara kär i den jag vill.”
Lektionsbanken: Här hittar du Anna Sterlingers lektionsupplägg.
Annas uppgift i fyra steg
- Eleverna bör ha förkunskaper om demokratier och diktaturer, historiska ledare och nutida.
- Varje elev får en diktator, en laminerad pappfigur, som ska hänga med eleven hem under en vecka.
- Eleverna dokumenterar tre situationer hemma, med bild och minnesanteckningar.
- Avslutningsvis skriver eleverna en liten uppsats om vad de gjorde och varför man valde just den situationen. Samt hur diktatorn reagerade och om hen ändrade åsikt.
LÄS ÄVEN
Så plagieras elevtexter bakom lärarens rygg
Förberedelseklass eller direktinkludering – vad funkar bäst?
