De djupdyker i olika religioner – med bara fötter
”Syftet med momentet är att väcka en ny blick på religion hos våra elever”, säger Anna Graan och Karin Ageheim om barfotaknepet.
Lektionstipset Vad är grejen med fötter? Det är en fråga som religionslärarna Anna Graan och Karin Ageheim har använt som utgångspunkt för att studera hur etik, jämställdhet, renhet och en rad andra aspekter kommer till uttryck i olika religioner.
Religionslärarna Anna Graan och Karin Ageheim dyker upp barfota i klassrummet, och traskar omkring som om det vore det naturligaste i världen. Några elever ryggar tillbaka, andra ler undrande.
Det här var en del av deras introduktion till ett moment som handlar om kroppslighet och religion som de kallar ”Vad är grejen med fötter?” Egentligen befann de sig i olika klassrum. Anna Graan jobbar på Thorildsplans gymnasium och Karin Ageheim på Tumba gymnasium men de samarbetar ofta och utformar lektionsupplägg tillsammans.
– Vi har exempelvis märkt att många elever reagerar starkt på filmklipp där hinduer berör religiösa ledares eller sin mammas fötter. Så vi blev nyfikna på det och på fötternas betydelse i olika religioner, säger Anna Graan.
Fötter – enkla men laddade symboler
Metoden på temaarbetet i fråga bygger på så kallad ”Frågedriven undervisning” (FDU). En planeringsmodell som handlar om att skapa frågor, ta del av utvalda källor och om att konstruera uppgifter med start i en fråga som har relevans för eleverna. Den här gången skulle eleverna få reflektera över vad fötter kan symbolisera i olika religioner.
– Syftet med momentet är att väcka en ny blick på religion hos våra elever. Och genom att studera fötters symboliska funktion i religionen fångar vi många aspekter av vad religiöst liv kan vara. I fötter kan status läsas in, samhällsordning, etik, jämställdhet, renhet och flera andra aspekter, säger Karin Ageheim och tillägger att fötter kan framstå som ganska enkla symboler, men som ofta är väldigt laddade.
Anna Graan och Karin Ageheim
Namn: Anna Graan.
Bor: Älvsjö i Stockholm.
Ålder: 46 år.
Undervisar i: Religionskunskap och svenska.
På fritiden: Kultur och natur.
Lästips: ”Granskogsfolk” av David Thurfjell.
Namn: Karin Ageheim.
Bor: Örby i Stockholm.
Ålder: 48 år.
Undervisar i: Religionskunskap och svenska.
På fritiden: Läsning, keramik och min trädgårdsdamm.
Lästips: ”Bildens kraft” av Marie Fahlén.
När de började nysta i det här temat beslöt de sig för att inleda med att visa samtida bilder; turistfötter i sanden, bebisfötter och fötter i fiskpedikyr. Sedan gick de vidare till uppgiftens kärna och inledde med läsning om jätten Purusha, en hinduisk urmänniska som föder de lägsta människorna ur sina fötter.
– Här var tanken att få i gång elevernas tankar kring kastsystemet och hur människan har använt myter för att förklara sin omvärld.
Uppskattat inslag
Efter att ha sett ett klipp där påven Franciskus tvättar och kysser fötterna på ett antal fångar i Rom inleddes en diskussion om innebörden av fottvagning inom kristendomen. Sedan gick de vidare till buddhismen, judendomen och islam.
Finalen på arbetet var att göra radiosamtal på 10–15 minuter och försöka besvara arbetets centrala fråga: ”Vad är grejen med fötter?”
När Anna Graan och Karin Ageheim utvärderade arbetet kunde de se att det var uppskattat.
– Många tyckte att det var intressant att man kan komma så djupt ner i något med fötter som utgångspunkt.
Vad är grejen med fötter?
Religionslärarna tipsar om fyra tänkbara frågeställningar:
- Varför reagerar vi så starkt på fötter?
- När känns det naket och när känns det vackert?
- Vilken betydelse kan fötter ha inom hinduismen, buddhismen, kristendom och islam?
- Hur kan reglerna kring fötter i Torah och Koranen tolkas?
Du hittar hela lektionstipset på SO-didaktik.se
LÄS ÄVEN
Så har digitaliseringen förändrat religionsämnet
Elever duktiga på att syna religiösa stereotyper
Fyra aktuella böcker för religionslärare