Till startsidan
Läslust i fritt fall Inblickar, utblickar och förflyttningar. Det är sådana livsviktiga upplevelser som litteratur kan bidra med, enligt svenskläraren Fredrik Sandström och Anne-Marie Körling, specialiserad på läslust hos unga. De har valt ut fem böcker, som ska delas ut i skolor i utsatta områden runt om i Sverige.
Ett tre meter långt köksbord, totalt belamrat av böcker. Så såg det ut
i Anne-Marie Körlings kök i Stockholm i somras. Och i Arboga, hemma i högstadieläraren Fredrik Sandströms vardagsrum, stod tillfälliga bänkar för att alla boktravar skulle få plats.
Orsaken till bokkaoset var det gemensamma uppdraget att välja ut de fem böcker som snart ska delas ut till elever som bor i socioekonomiskt utsatta områden runt om i landet. Totalt 4 000 exemplar. Projektet är ett samarbete mellan En bok för alla, stiftelsen Natur & Kultur och Skolverket, och går under benämningen ”En bok för alla i Läslyftets spår”.
Alla Anne-Marie Körlings och Fredrik Sandströms diskussioner om urvalet av de litterära texterna har skett via Zoom. I dag är första gången de ses på riktigt sedan de drog igång och det är tydligt att de är glada att se varandra.
Starkt innehåll och bra språk. Det är vad som kännetecknar en bra bok, enligt Fredrik Sandström och Anne-Marie Körling. Ett flertal av de böcker de har valt ut är litterära verk som de själva har använt i sin undervisning. Och som har gått hem hos eleverna.
– Det känns som att två själar har blivit en läsande själ! utbrister Anne-Marie.
Fredrik nickar glatt och Anne-Marie fortsätter:
– Jag känner ju inte Fredrik annat än som lärare, och du känner inte mig. Vi har bara pratat om litteratur men ändå känner jag en sådan värme. Då tänker jag att det är så det kan bli i ett klassrum när vi samtalar om litteratur.
Sedan refererar hon till Astrid Lindgren, som säger att samtal över böcker skapar förtrolighet: ”När vi pratar om litteratur så pratar vi om så mycket annat, vi pratar om oss själva och berättar lite ditt och datt, och då blir det samtalet en del av bokens berättelse.”
Fredrik berättar att de inledde urvalsprocessen med att göra var sin lista med olika titlar och historier. Därefter la de ihop dem och graderade varje litterärt verk på en skala ett till fyra.
– Det låter kanske lite mekaniskt, men vi behövde hitta ett system för att sortera och värdera texterna. När vi inte var överens motiverade vi våra val och förklarade hur vi tänkte. Ibland avfärdades förklaringen och ibland inte.
När de jämförde sina listor upptäckte de att de hade en bok gemensam och det var Emil i Lönneberga, berättar Anne-Marie.
– Till och med samma kapitel, tillägger Fredrik.
I den berättelsen räddar Emil livet på Alfred.
– Emil vet att det är farligt, men han gör det ändå. Den typen av hjältar finns ju även i dagens utanförskapsområden, även om ingen talar om dem. Det är en tidlös historia som handlar om medmänsklighet och det mår vi alla bra av att läsa om, säger Anne-Marie.
Vi har försökt att röra oss mellan ytterligheter. Hat och kärlek, ljus och mörker, hopplöshet och framtidstro.
Böckerna är främst en gåva till eleverna men kan också användas i undervisningen eftersom de är kopplade till några av de läs- och språkutvecklande metoder som ingick i Läslyftet. Tre av böckerna är antologier och två är hela litterära verk: ”När jag inte hade nåt” av Ison Glasgow och ”F som i sämst” av Cilla Jackert. Antologierna består av texter av allt ifrån Tomas Tranströmer och Jila Mossaed till Mårten Sandén och Johanna Nilsson. Ambitionen har varit att texterna ska komplettera varandra och trigga läslusten.
– Vi har försökt att röra oss mellan ytterligheter. Hat och kärlek, ljus och mörker, hopplöshet och framtidstro, säger Fredrik.
Anne-Marie Körling tycker att ett stycke i deras utvalda bok ”När jag inte hade nåt” ger en täckande bild av det de har velat åstadkomma.
– Där skriver författaren Ison Glasgow att hjärnan har roligt när man får möta nya saker. Om du inte tycker om historia – läs historia! Om du inte tycker om tidningsartiklar – läs tidningsartiklar! Det är så du förändrar dina möjligheter och det är det jag och Fredrik vill ge läsarna. Alltså inblickar, utblickar och förflyttningar.
Huruvida de har tagit hänsyn till böckernas målgrupp, elever i socioekonomiskt utsatta områden, verkar vara en knivig fråga.
– Det har vi diskuterat mycket. Begränsar det oss eller inte? Personligen tror jag att så länge berättelsen är stark så kommer den att göra sitt jobb och nå sina läsare, säger Anne-Marie.
Vi vill snarare ge dem berättelser som består av ett bra innehåll och språk och som de inte har träffat på i litteraturen förut.
Fredrik fortsätter:
– Vi har valt tidlösa och allmängiltiga texter och då spelar det ingen roll var man bor. Om det främsta syftet vore att ge eleverna litteratur som de ska känna igen sig i så hamnar man i väldigt svåra frågor. Vi vill snarare ge dem berättelser som består av ett bra innehåll och språk och som de inte har träffat på i litteraturen förut.
Anne-Marie har samtalat med många unga med annat modersmål om vilken typ av böcker de föredrar när hon har träffat elever på olika skolor.
– De brukar säga att de vill att språket ska vara korrekt eftersom de lägger ner så mycket tid på att lära sig svenska.
Så här i efterhand kan de se att de har lite olika syn på litteraturen för unga.
– Jag är inte rädd för att använda litteratur som väcker rädsla. Det går ofta hem hos eleverna eftersom alla kan relatera till rädslan ur olika aspekter. Givetvis måste man göra en avvägning, men vissa av mina förslag var gränsfall, tyckte du, säger Fredrik och vänder sig mot Anne-Marie.
Anne-Marie Körlings absoluta hjärtefråga är läslust. Hon är författare av pedagogisk litteratur och föreläser ofta om textsamtal med barn och unga människor.
– Jamen, det är ju för att jag själv är så rädd av mig! säger Anne-Marie, skrattar och nämner ett utdrag ur Thomas Hallings ungdomsbok ”Donny” som hon först var lite tveksam till.
Boken handlar om en kille med en besvärlig hemsituation som dras in i gängkriminalitet. Och där stödet från skola och vuxna är totalt obefintligt.
– Det är en riktigt trasig historia, sakligt och realistiskt berättad men samtidigt med övernaturliga inslag. Till slut ringde jag upp författaren för att fråga hur det kom sig att han skrev den boken. Det kändes liksom som att han hade följt en ung person som levde så, vilket han hade.
Anne-Maries dröm är att lärare skulle få avsatt litteraturtid med möjligheten att ha den här typen av samtal som hon och Fredrik har haft. Fredrik håller med, men konstaterar att lärares hårt pressade schema inte tillåter det.
Skönlitteratur blir större när man pratar om den, förståelsen för människan och innehållet blir så mycket rikare.
– Det är så synd. Tänk hur kreativa sådana möten kan vara. Skönlitteratur blir större när man pratar om den, förståelsen för människan och innehållet blir så mycket rikare, säger Anne-Marie Körling.
Skolverket kommer ta fram en lista med de skolor som ska få tillgång till böckerna. Lärarna väljer själva vilken eller vilka av böckerna de vill att eleverna ska få. Alla böckerna finns som ljudbok.
Årkurs 1-3
”Gropen” eller ”Naturen” av Emma Adbåge.
"Ja, eller allt vad hon skriver och illustrerar. Oj så många samtal som kan komma ur dessa bilder och böcker."
Årkurs 4-6
”Underverkligheten” av Rasmus Åkerblom.
"Den lockar elever in i naturvetenskapen. Jag läste den för en elev i årskurs fem som sa: ”Jag älskar vetenskap”. Så mer av sådan högläsning."
Årkurs 7-9
”En liten bok om kärlek” av Ulf Stark.
"Den kan läsas oavsett ålder. Det är en viktig berättelse i alla tider: Om saknad, mod och om att stå upp för saker och ting."
Årkurs 1-3
Alla böcker om Alfons Åberg av Gunilla Bergström.
"Där ryms det stora i det lilla. Det är visdomsböcker om livet!"
Årkurs 4-6
”En liten bok om kärlek” av Ulf Stark.
"Den handlar om längtan i många olika avseenden och rymmer dessutom ett mycket fint lärarporträtt!"
Årkurs 7-9
”Möss och människor” av John Steinbeck.
"En tidlös klassiker som berör flera mellanmänskliga frågor. Boken, som ursprungligen skrevs som en teaterpjäs, är som gjord för högläsning."
Fredrik om Anne-Marie:
”Anne-Marie har formulerat många saker om skolan och läsning som jag skriver under på. Hon har en väldigt tydlig kompass och är, liksom jag, mycket engagerad i sitt arbete. I de många samtal Anne-Marie och jag har haft om texter har vi såklart tyckt och tänkt olika, men ändå har samtalen präglats av en genuin nyfikenhet, öppenhet och generositet. Det har varit väldigt roligt att jobba med Anne-Marie då vi haft lika nära till skratt som till allvar.”
Anne-Marie om Fredrik:
”Jag lärde känna Fredrik genom sociala medier. Där såg jag en engagerad lärare och en person som var både vänlig och bestämd. Våra samtal om litteratur har uteslutande handlat om vårt uppdrag, om arbetets upplägg och om litteraturen – om vad, hur, varför och när. Vi har tyckt olika ibland, fast utan irritation, andra gånger lika. Jag älskar att twista till saker och ting och leka lite i allvaret. Fredrik har förstått det. Han har ett underbart skratt!”
LÄS ÄVEN
Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism
Förödande många elever har aldrig läst en bok
Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras
Därför är högläsning bra – i alla åldrar
7 tips som stärker elevernas motivation att läsa
Krönika ”Det är allas vårt ansvar att vända den här hemska krisen.”
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”
Modersmålsundervisning ”Jag vill att eleverna ska känna stolthet över sitt modersmål.”
Moderna språk Tyskläraren: Vi har inte minskat gruppen som väljer tyska.
Böcker Forskaren tipsar om kvalitetslitteratur med lärare och lärande i centrum.
Betyg Svenskläraren: Svensk skola har i hög grad fasat ut både läsandet och skrivandet.
Moderna språk Forskaren: Vissa elever piggnar till när de får syssla med grammatik.
Skolbibliotek ”Eleven ser bestämd ut när han ställer frågan.”
Krönika ”En text, ett papper, en färgad penna och vi tvärstannar.”
Läromedel SO-läraren: ”I ett större perspektiv är det så klart sorgligt.”
Krönika SO-läraren om varför hennes åsikter är överflödiga.
Lektionstipset Prisade läraren om virala filmerna som både underhåller och allmänbildar.
Svenska som andraspråk ”Måste göras mycket mer för att höja sva-kompetensen på våra skolor.”
Krönika ”Elever som läser och skriver mindre omger sig alltmer med talspråk.”
Gymnasieskola ”Antalet elever som väljer högsta nivån kan minska kraftigt.”
Fackböcker Forskaren: Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum.
Krönika Svenskläraren: Nu lägger jag ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga.
Forskning ”Alla förstår inte hur man kan använda tekniken.”
Reportage Hanna Garberg: Situationen är mer dramatisk än vi hade trott.
Krönika Läraren: Skolverkets syn på ämnesbehörighet krockar med verkligheten.
Extra anpassningar Skolverket: ”Läraren själv beslutar om anpassningar.”
Stoffträngseln Varannan lärare: Våra ämnen lider av stoffträngsel.
Stoffträngseln Forskaren: Skolan har blivit en kvalificeringsarena.
Stoffträngseln Här är lärarnas egna vittnesmål.
Stoffträngseln Skolverket om hur reformen ska fungera i praktiken.
Stoffträngseln ”Jag tror att det kan hjälpa, men frågan är större än så.”
Vi lärare debatt Gymnasielärarens vädjan: Reducera innehållet kraftigt.
Läsning Forskaren: En viktig väg till fördjupad förståelse går via berättelser
Forskning Forskaren: Se till att alla lär sig de viktigaste orden i ett tidigt skede.
Krönika Redaktören: Inte skolans ansvar att lära barnen hundvett.
Krönika Svenskläraren: Lärare som inte ger upp ska hyllas – inte beskyllas för att vara funkofober.
Forskning Forskaren: Kursplanen är svårgreppad.
Sfi-undervisning Läraren: Sångerna gör det lättare att lära sig svenska ord och uttal.
Lärarpriser Därför prisas Ingemar Wiklund som Årets geografilärare.
Krönika Svenskläraren: Stundtals lite slagsida mot elände och problem i den litteratur som eleverna möter i skolan.
Krönika ”Det kvider i mitt eget läshjärta av blotta tanken.”
Krönika Svenskläraren: Ryggradsreflexen är att slå bakut.
Böcker ”Skönlitteraturen ger oss möjligheten att färdas fritt och flödande.”
