Fem bra böcker om lärares liv under krig

Under de senaste åren har kriget kommit närmare. Hotnivåer har trappats upp, försvarsanslag höjts. Dagligen möter många av oss flyktingar från krigsdrabbade länder, som Ukraina och Syrien. Som lärare står vi mitt i flödet, ett korsdrag som tvingar oss att ständigt utveckla och uppdatera vår kognitiva och empatiska förmåga. En viktig väg till fördjupad förståelse går via berättelser, välskrivna och verklighetsbaserade berättelser som öppnar våra sinnen för krig och krigserfarenheter, både kognitivt och empatiskt.

Här följer ett svep av kvalitetslitteratur, både av äldre och nyare datum, som skildrar lärares liv under krig och konflikter, i olika tider och rum. Vid sidan om den individuella läsningen kan urvalet ge inspiration till en bokcirkel, som enskilt inslag eller huvudinriktning. Några av romanerna kan läsas med elever i klassrummet, andra kanske lämpar sig bättre bland kollegor och vänner.

Vidrigheter och vardagligheter blandas

Italien är ett land som drabbats av många grymma och uppslitande konflikter. Under 1900-talet är det framför allt Mussolinis fascistiska diktatur och det andra världskriget som sticker ut. Två romaner som på mästerligt sätt skildrar fascismen och det andra världskriget är ”Historien” av Elsa Morante och ”Jag stannar här” av Marco Bolzano. I båda fallen är huvudpersonerna småskollärarinnor. Det är också från deras vardagsperspektiv som vi följer krigets och konflikternas fruktansvärda framfart. Yrkesliv och familjeliv varvas med krigshändelser och storpolitik, vidrigheter och vardagligheter blandas.

Huvudpersonen i Elsa Morantes roman heter Ida, en fattig judisk änka som våldtas av en tysk soldat och får sin andra son, Giuseppe. Sedan tidigare har hon den betydligt äldre sonen Nino, en ung man som dras till fascismen. Miljön är San Lorenzo, en av Roms slitna arbetarklasskvarter, strax bakom centralstationen. Idas liv består av en nästintill outhärdlig kamp: att få mat på bordet, att undkomma judeförföljelserna, att skydda sig och sina söner från krigets grymheter. Giuseppe, eller Useppe som han kallas på lokal dialekt, är ett speciellt barn som idag förmodligen skulle fått en diagnos. Men hans kärleksfullhet lyser upp omgivningen. Kring den äldre sonen Nino lägrar sig mörkret. Svårt skaver det att hysa en ungfascist i hemmet, inte minst för en judinna som Ida. En ständigt gnagande oro är Ninos kontakt med våld, vapen och våldsverkare. Kommer han att döda eller dödas? Två fullständigt normala utfall under ett krig.

Historien är en omfångsrik och starkt berörande roman, av många kritiker ansedd som den främsta italienska 1900-talsromanen. Kanske är den också den främsta romanen om det andra världskriget någonsin, speciellt om man föredrar skildringar av krigets fasor på en vardaglig nivå och inte på slagfältet. I romanen beskrivs också Idas liv som lärarinna, närheten till eleverna och undervisningen. En normalitet i en galen och grym tid.

I skuggan av Mussolini

Den andra italienska romanen, ”Jag stannar här”, utspelar sig i Curon, i Sydtyrolen, i den nordliga delen av Italien som vetter mot Österrike och Schweiz. Här har tyskan och den tyrolska kulturen länge förenat befolkningen, ett centralt tema i romanen, men här lever det i skuggan av Mussolinis fascistiska och tvångsnationalistiska maktövertagande. Huvudpersonen Trina utbildar sig till lärare och längtar efter att pröva sina vingar. Men samtidigt som hon tar sin examen tränger sig den obönhörliga politiska verkligheten på:

”Våren 1923 förberedde jag mig inför studentexamen. Mussolini hade verkligen inväntat just min examen för att vända upp och ner på skolan. Året innan hade fascisterna marscherat mot Bolzano och intagit staden. De satte eld på offentliga byggnader, misshandlade invånarna och jagade iväg den folkvalde borgmästaren. Karabinjärerna, militärpolisen, stod som vanligt bara och såg på” (s.17).

Trina och hennes sydtyrolska nära och kära trängs undan i ett fascistiskt Italien som tillämpar en etnisk och språklig rensning. Lärare och andra tjänstemän förlorar sina arbeten och personal tas in från ”det riktiga” Italien. Våldet, marginaliseringen och förföljelserna trappas upp. För Trinas del blir konsekvenserna ett liv fyllt av umbäranden, där hon i smyg undervisar på sitt modersmål tyska och där hennes hemstad Curon (eller Alt Graun på tyska) sedermera dränks i vatten på uppdrag av italienska staten. Handlingen sträcker sig från 1920-talet flera decennier framåt i tiden, vilket ger ett fördjupat perspektiv på demokratins betydelse och bräcklighet.  

Dramatiken finns kvar

Mellan Italien och Grekland finns många beröringspunkter, inte minst den antika kulturen som passerade från Aten till Rom. ”I slaget om Troja” använder sig Theodor Kallifatides av Iliaden, men låter handlingen framträda under det andra världskriget istället för det trojanska kriget. Här faller bomber över en liten grekisk by, där lärarinnan tar med sig sina skolbarn in i en grotta. Som tröst och förströelse berättar lärarinnan om det trojanska kriget, en berättelse baserad på Iliaden, men som oupphörligen ger ekon och speglingar i nuet. Borta är gudarna, men dramatiken finns kvar, tillspetsad och klädd i modern dräkt där krigets övergrepp på kvinnor och civilbefolkning varvas med blodiga scenerna från slagfältet. Heroismens glans övergår i grymhetens smuts. Barnens rättframma funderingar blottlägger krigets grundläggande absurditet: att människor som delar samma jord och vistas under samma sol, förintar varandra. Och som vanligt i Kallifatides författarskap finns träffsäkra och vackra reflektioner om kärleken och livet, ämnen som vi behöver möta för att hålla hoppet vid liv.

Tragiskt och hoppfullt på samma gång

Även i romanen ”Att förstå Mr Pip”, av den nya zeeländske författaren Lloyd Jones, bygger handlingen på en intertextuell dialog. Här utgör inte Homeros bollplank, utan Dickens och klassikern ”Lysande utsikter”. Berättarrösten kommer från den 13-åriga Matilda, som tillsammans med sin religiösa mamma lever på en tropisk ö, sargad och sårad av inbördeskrig och konflikter, men rik på koppar. I jakt på snabba rikedomar har krigsherrar avlöst varandra och decimerat befolkningen, vilket har fått den lokala skolan att förfalla. En dag träder öns sista vita man, den excentriske mr Watts, in som lärare. Med sig har han ett tummat exemplar av ”Lysande utsikter” som han levandegör för barnen, vilket inte ses med blida ögon runt omkring på ön där mord och misstänksamhet råder.

Denna korta roman är tragisk och hoppfull på samma gång. Här möts starkt ljus och mörker, extremer hos människor som lever och överlever i krig och konflikter.

Gripande från Ukraina

Sist ut blir en gripande berättelse från Ukraina, ett historiskt svårt krigsdrabbat land som nu återigen blöder i hjärtat av Europa. Romanen heter ”Internatet” och är skriven av den ukrainska författaren Serhij Zjadan. Huvudkaraktär är Sasja, en lärare i ukrainska som får det svåra uppdraget att hämta hem sin systerson från ett skolinternat, placerat på andra sidan fronten och omgivet av vägspärrar, skadade landskap och förstörda byggnader. Resan går genom ett våldets och mörkrets landskap, beskrivet med en brutalt vacker skärpa och en kärv svart överlevnadshumor. Här finns flera rysliga episoder, till brädden fulla av den värsta sortens grymheter och destruktivitet. Mitt i allt detta mänskliga mörker framkallas en katharktisk effekt. Här, i denna förunderligt starka och välgestaltade roman, ges en inbjudan till att bättre förstå krigets mörker, parat med förhoppningen om att bättre undvika dessa vidrigheter i morgondagens Europa.

”Om kriget kommer” heter den nygamla broschyr som damp ner i våra hushåll för ett halvdussin år sedan. Då, 2018, var det säkerligen många som skakade på huvudet och mumlade något om ”pappersslöseri, krig är något vi håller på att avveckla, inte utveckla”. Något som tillhör det förflutnas barbari. ”Något som dagens rationella och forskningstunga värld har lämnat bakom sig.”

Brända av de senaste årens omvärldsutveckling vet vi bättre idag. Det är en bitter vetskap som vi nu kan fylla med empatisk tyngd och täthet genom att läsa tidlös kvalitetslitteratur om krig och konflikter.

Erik Cardelus är fil. dr i språkdidaktik och legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk

LÄS ÄVEN

Fem böcker om lärare som tar dig ut i världen i sommar

Debatt: Vi bär alla ett ansvar för läskrisen

Unik roman om en lärare – kan man bli ”Elizabeth Finch” i verkligheten?

Lektorn: Nio bra julklappsböcker med lärare i centrum