Carolines krav får språksvaga elever att läsa
Läsning Ställ höga krav även på språksvaga elever – men se till att ge dem det stöd som krävs för att klara uppgifterna. Det säger Caroline Hatcher, årets mottagare av Berättarministeriets pris Pennsvärdet.
Caroline Hatcher jobbar på Ryaskolan i Biskopsgården i Göteborg och har just nu två sexor i engelska, SO och svenska som andraspråk. I vardera klassen finns endast en elev med bägge föräldrarna födda i Sverige.
– Jag har många språksvaga elever, men jag är försiktig med att använda anpassade material som ”lättläst”, filmer eller sammanfattningar i punktform. Jag tror på att de ska klara åldersadekvata texter med rätt stöd från oss lärare.
Bra på att entusiasmera
Sedan 2018 delar Berättarministeriet ut Pennsvärdet för att ”uppmärksamma och hylla lärare i områden med högt socioekonomiskt index”. I år går priset till Caroline Hatcher för att hennes ”lärarskap förkroppsligar en outtröttlig tro på varje elevs förmåga”, som det står i juryns motivering.
Kom priset som en överraskning?
– Absolut! När jag förstod att någon nominerat mig tänkte jag att det måste ha varit min mamma.
Men det var det inte?
– Nej, det visade sig vara en kollega.
Uppenbarligen finns det personer som tycker att du gör ett bra jobb. Vad är det du gör?
– Jag vet inte, det är nog flera saker. Jag är rätt bra på att entusiasmera mina elever, få dem att våga pröva nya saker. Vi läser mycket skönlitteratur tillsammans och det verkar uppskattas.
I motiveringen stå också att du ”låter elever nyfiket utforska gamla och nya förmågor”. Vad betyder det?
– Oj, står det så? Jag tror att jag är rätt lyhörd för elevernas egna förslag. Både eleverna och jag tycker att vi sitter alldeles för mycket i skolan, så på ett strukturerat sätt låter jag dem gå runt och lära av varandra i klassrummet. Och de som behöver kan gå ut och hoppa grammatikhage. Rörelse är viktigt för barn i alla åldrar!
I en liten film om dig på Berättarministeriets hemsida säger du att ”delar av det jag gjorde för fem år sedan skulle jag aldrig göra igen”. Vad kan det vara?
– Jag började som lärare på 90-talet och lärde mig att eleverna skulle få arbeta självständigt utifrån ett tydligt arbetsschema. Med åren har jag blivit alltmer kritisk mot den metoden, nu tar jag mer kommandot själv.
Är det extra viktigt när man har språksvaga elever från hem utan studietraditioner?
– Jag tror att mer styrd undervisning, i dialog med eleverna, är bra i alla skolor. Men visst, kanske extra angeläget i en skola som vår.
Att få eleverna att lära sig god svenska är en grundförutsättning för att de ska klara sig längre fram i skolan och i arbetslivet. Hur jobbar ni lärare brett med detta?
– Eleverna arbetar med språket i alla sina ämnen, inte bara i svenskan. Vi ser till att de pratar svenska på rasterna. Och vi talar med deras föräldrar om vikten av att de skaffar sig fritidsaktiviteter där de träffar svenskspråkiga kamrater.
På senare år har betygsutvecklingen på Ryaskolan legat relativt konstant. Caroline Hatcher är nyfiken på vad som görs på skolor i socioekonomiskt utsatta områden där betygen förbättrats – och tänker använda sitt Pennsvärdet-stipendiet på 25 000 kronor för att lära sig mer om detta.
LÄS ÄVEN
Så försöker Kulusevski få sina lagkamrater att läsa mer
Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen
