Satsning gör elever med tuff bakgrund gymnasiebehöriga
Anna-Mia Bergkvist, till höger, är en av forskarna bakom satsningen ”Samsyn”. Foto: Adobe Stock och Johan Strindberg
Introduktionsprogrammen Hur får man fler elever på introduktionsprogrammen att bli behöriga till övriga gymnasieprogram? Genom att involvera alla skolans yrkeskategorier – och genom att arbeta ämnesövergripande med elevernas ordkunskaper. Det visar ett pågående utvecklingsprojekt.
I dagarna hänger ytterligare fem gymnasieskolor på det framgångsrika utvecklingsarbetet som löper över tre terminer. ”Samsyn” är ett samarbete mellan Skolverket och forskargruppen ”Intensivsvenska” vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
En av forskarna är Anna-Mia Bergkvist:
– Rektorer som varit med några terminer är mycket positiva. De rapporterar att elevnärvaron ökar och att eleverna mår bättre när de vet vad som förväntas av dem.
”Många uppskattande ord”
Projektet började våren 2023 och bygger vidare på det tidigare Intensivsvenska-projektet från 2016–2020. Med den här terminens gymnasier inräknade har 27 skolor i 23 kommuner dragit igång utvecklingsarbetet. Från Trelleborg i söder till Härnösand i norr.
– Vi hör också många uppskattande ord från de lärare som varit med. De säger att de fått en mer nyanserad blick på sitt eget ämne och en större inblick i andra ämnen i det nära samarbetet med kollegorna.
Syftet är att ta ett helhetsgrepp på introduktionsprogrammet, att markera att elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare, inte bara för lärarna i svenska som andraspråk.
– Det kan till exempel handla om att en viss vecka arbetar man med ord inom biologin, en annan vecka med ord inom idrotten. Alla lärare blir löpande involverade. De har blivit medvetna om att de måste arbeta mer kollektivt för att få alla elever att hänga med.
Genom tydliga ämnes- och terminsplaneringar synliggörs vad eleverna behöver arbeta med i de olika ämnena.
Måste involvera alla
Men det skolövergripande tänket gäller inte bara de olika ämneslärarna, betonar Anna-Mia Bergkvist.
– Detta handlar om en utveckling för hela skolan, om att involvera alla yrkeskategorier, från bibliotekarier till studievägledare. Och kanske i synnerhet elevhälsoteamen. Många av dessa elever har en tuff bakgrund, de kan behöva alla typer av stöd för att klara sina studier.
Varför kände skolorna ett behov av det här utvecklingsarbetet? Vad var det som inte hade fungerat på introduktionsprogrammen?
– Det varierar förstås, men introduktionsprogrammet är ju en lite udda fågel i skolan, det kan lätt hamna i skymundan för de andra gymnasieprogrammen. Flera rektorer berättade att de hade haft utmaningar både med lärarbemanning och elevfrånvaro.
Men nu ser det annorlunda ut, berättar Anna-Mia Bergkvist:
– De säger att satsningen ”har satt introduktionsprogrammet på kartan i skolan”, fler inom skolan inser vinsterna med ett helhetsgrepp och blir nyfikna på arbetssättet.
Varierande kunskapsnivåer
Den största utmaningen för programmet torde vara elevernas extremt varierande kunskapsnivåer. Vissa har gedigen skolbakgrund – andra har knappt gått i skolan.
Därför har man inom satsningen parallellt med att sätta den individuella eleven i fokus också ett grupptänkande kring eleverna. De ska få draghjälp av varandra med hjälp av de synliga ämnesplaneringarna och verktyg som till exempel en egen studiekalender.
– Skolorna som varit med i projektet ett tag har blivit bättre på att bedöma vad varje elev behöver för stöttning för att komma vidare i förhållande till målen. De olika yrkeskategorierna har börjat samarbeta mer kring utbildningsplaneringen för varje elev.
LÄS ÄVEN
Debatt: Glöm inte bort SFI och komvux i läskrisen
Ny studie: Stora brister i svenska som andraspråk på komvux
