Så vill regeringen få fler unga att läsa
Läsinlärning Regeringen presenterar nya förslag för att stimulera läsandet bland barn och unga. Bland annat inrättar man ett läsråd inom Statens kulturråd.
Läsrådet kommer att få tio miljoner kronor per år och ska vara en drivande och samordnande aktör inom det läsfrämjande arbetet.
– Läsrådet kommer att bestå av ledamöter från såväl myndigheterna som civilsamhället och näringslivet, berättade kulturministern Amanda Lind (MP) vid onsdagens presskonferens där hon presenterade den skrivelse som regeringen kommit överens om med Centerpartiet och Liberalerna.
"Nyckeln till allt lärande"
Kulturministern flankerades av utbildningsminister Anna Ekström (S) och båda två uttryckte sin oro för det minskande läsandet bland barn och unga.
– Språket och läsandet är nyckeln till allt lärande, sade Anna Ekström. Det är oroväckande när internationella mätningar visar att svenska elevers förmåga att ta till sig facktexter har gått ner så kraftigt.
Utgångspunkten för skrivelsen är Läsdelegationens betänkande ”Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället” från 2018.
Utöver att hysa det nyinstiftade läsrådet uppmanas Statens kulturråd att genomföra ytterligare insatser för att stödja läsande förebilder. Och läslyftet kommer att fortsätta i oförminskad takt.
Vill satsa på biblioteken
Sedan slog ministrarna ett extra slag för folkbibliotekens roll för läsandet.
– På biblioteken kan barn få tillgång till böcker oavsett hur få böcker de har där hemma, sade Anna Ekström.
I skrivelsen lanseras ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier, med särskilt fokus på barns och ungas läsning. Vad gäller förstärkningen av skolbiblioteken bad ministrarna att få återkomma, då Gustav Fridolins utredning på området ännu är ute på remiss.
Vidare underströk de betydelsen av de allra yngsta barnens språkutveckling – och föreslår därför en förstärkt samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och skola.
– Tidiga insatser för att stimulera läsning är oerhört viktiga, sade Anna Ekström.
Farhåga med distansundervisning
Ministrarna fick sedan frågor om hur pandemin kan ha påverkat läsningen.
– Vi har inga tydliga resultat än, svarade Amanda Lind. Men bokförsäljningen har ökat något, eftersom så mycket annan kultur inte varit tillgänglig.
Anna Ekström uttryckte däremot en oro för att distansundervisningen inte gynnat bokläsningen:
– Efter lektionen stannar de kvar på nätet och jag tror inte att det främst är e-böcker som de söker sig till.
Att barn och unga läser mindre än tidigare framgår tydligt i en ny studie från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA):
För tjugo år sedan läste 27 procent av flickorna och 48 procent av pojkarna i 15-årsåldern ”bara om de måste” – nu är motsvarande siffror 49 respektive 65 procent.
LÄS ÄVEN
2 av 3 killar läser bara om de måste
Debatt: Ta hjälp av biblioteket om ni vill få unga att läsa
