Anna Ahlcrona och Hanna Engström samarbetar i undervisningen i svenska och sva. Foto: Emelie Asplund
Hårdsatsning tvingar fram läslusten på IES
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm
Läsinlärning Vägen till läslust går genom läsläxor och mängdträning. Men också genom boksamtal, högläsning och en positiv läskultur. På Internationella engelska skolan i Göteborg har svensklärarna Anna Ahlcrona och Hanna Engström skapat en mix där det ingår både tvång och läsglädje i paketet.
Det är rast på Internationella engelska skolan (IES) i Krokslätt – en 3–6-skola i Göteborg. Det är kallt ute, men sitter man i lä värmer solen. Som gjort för att ta fram en bok om man inte känner för att leka. Där sitter en pojke intill gungorna på lekplatsen och läser i en av böckerna om landet Narnia. Några meter bort sitter en flicka och läser ”Lord of the Flies” – på engelska. En Harry Potter-bok och ytterligare en engelsk bok, ”It ends with us”, skymtar också förbi innan det är dags för uppställning på skolgården. Rasten är slut och varje lärare kommer ut för att hämta in sin klass.
– Vi har lyckats skapa en läskultur på skolan, säger Hanna Engström, lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6.
Hon berättar om elever som stoppar henne i korridoren för att berätta om böckerna de läser, om elever som sitter i matsalen och läser och om elever som ger boktips till varandra. Snart ska vi få följa med henne och hennes kollega Anna Ahlcrona in i klassrummet och se hur de gör på riktigt, men först vill vi höra hur de burit sig åt för att vända skolans riktigt dåliga läsförståelseresultat och elevernas negativa attityd till läsning.
På IES i Krokslätt är det två lärare i varje klass i svenskundervisningen, en i svenska och en i svenska som andraspråk, sva. Hanna Engström och Anna Ahlcrona har behörighet i båda ämnena och undervisar i år samtliga sexor i svenska och sva.
– Den största tillgången i att vara två är planeringen, att vi kan utvärdera lektionerna tillsammans och sedan skruva på saker som kan göras bättre till nästa gång.
Minskande läslust
Under sina år som lärare har Anna Ahlcrona och Hanna Engström märkt hur läslusten och läsförmågan minskat bland barnen som kommer nya till skolan. Barn som borde vara i bokslukaråldern, men som aldrig öppnat en bok. Barn som tycker det är löjligt att läsa och inte har några böcker hemma.
Statistiken talar också sitt tydliga språk. När de båda lärarna fick sina elever i fyran låg över hälften på underkänt (1–3) på den så kallade stanine-skalan i ett läsförståelsetest (DLS). Cirka 80 procent av eleverna på IES i Krokslätt talar dessutom ett annat modersmål än svenska hemma.
Eleverna går nu i sexan och har inte gjort årets DLS-test ännu, men i det nationella provet fick 83 procent av eleverna godkänt eller högre på läsförståelsedelen. Så hur har de gjort för att gå från låg till hög läsförståelse och väckt läslust?
– Vi förstod direkt att vi behövde fokusera hårt på läsning, säger Hanna Engström.
Hannas och Annas sju bästa tips för att väcka elevernas läslust
- Var konsekvent med läsläxor. Minst 20 minuter om dagen, fem dagar i veckan och se till att de redovisas på något sätt. Det krävs mängdträning för att till slut hitta läslusten.
- Dela in eleverna i läsgrupper och prata om böckerna på ett sätt som gör att det blir roligt. Om du arbetar som ensam lärare i en klass, fråga ditt arbetslag om hjälp för att göra fler grupper under just de lektionerna.
- Skapa sammanhang. Integrera läsningen med andra ämnen, till exempel historia. Läs skönlitteratur från den tiden och skapa skrivuppgifter, till exempel dagbok från vikingatiden, Amerikabrev eller vittnesmål från händelser (till exempel att de har sett Stockholms blodbad).
- Se till att det finns klassuppsättningar av böcker du vet går hem och tipsa biblioteket så snart du hör om någon bok eleverna gillar. Gå till biblioteket varje vecka.
- Om ni använder ett skönlitteraturbaserat läromedel – köp in klassuppsättningar av alla titlar som finns med i läromedlet.
- Prata med eleverna om vad du själv läser för bok och berätta om handlingen. Fråga eleverna om vad de läser, till exempel i matsalen, på rasten etcetera. Var intresserad! Kanske någon vill berätta om sin bok för de andra i klassen.
- Ordna författarbesök eller kontakta populära författare i sociala medier, så kanske eleverna kan få en videohälsning.
För att så småningom öppna dörren till läslusten insåg de att det är mängden läsning som måste till och att tiden i skolan då inte räcker. Så de började med läsläxor fem dagar i veckan. Lässcheman klistrades in i elevernas läxböcker och efter minst tjugo minuters läsning om dagen fick föräldrarna skriva sin signatur. Redovisningen av läxan bestod i fyran av att skriftligt svara på frågor om det de läst under veckan. I femman fick de lära sig att skriva sammanfattningar och nu i sexan varierar redovisningsformen.
– Vi har varit konsekvent hårda runt läxorna. Om de inte lämnat in sin läxa frågar vi direkt om anledningen och att de nästa dag kan söka upp oss och lämna in den. Och vi tillägger alltid: ”Du vet att vi tycker det är viktigt”, säger Anna Ahlcrona.
Stor vikt vid läxor
Hon och Hanna Engström har ett exceldokument där de bockar av läsläxorna, grönt för gjord läxa, rött för inte gjord. De elever som gjort alla sina läsläxor under en termin får ett diplom där det står att de tagit ansvar för sitt skolarbete.
– Förra terminen var det 63 av 128 som hade gjort precis alla och fick diplom. Det var rekord, säger Hanna Engström.
Enligt skolans läxpolicy ska alla elever ha läxa i matematik, engelska och svenska varje vecka, något som enligt Hanna Engström och Anna Ahlcrona också skapat en miljö där det är självklart att göra sina läxor.
– Det blir väldigt tydligt när det kommer någon ny till klassen. Vi lärare behöver nästan inte säga något, för eleverna själva är tydliga med att det här är en skola där man gör sina läxor, säger Anna Ahlcrona.
Finns det inte en risk att föräldrastödet blir utslagsgivande när så mycket vikt läggs vid läxor?
– Det är bland annat därför vi i årskurs sex har tre lärarledda läxhjälpstillfällen varje vecka, så att eleverna kan göra läsläxan här på skolan om de vill, säger Hanna Engström.
Om läxläxorna är metoden som ger mängdträning och så småningom flyt i läsningen har andra metoder använts parallellt för att skapa läslust och en positiv läskultur – som bokprat och besök på skolbiblioteket som har öppet fyra dagar i veckan.
5 boktips
Fem böcker som fungerar i årskurs 6, enligt Anna och Hanna.
- Donny av Thomas Halling
- Nattkorpen av Johan Rundberg
- Fröken Europa av Kerstin Gavander
- Vår blodiga historia av Annika Meijer
- Lydias hemlighet – ett magiskt konstäventyr av Finn Zetterholm
Läsgrupper är en av framgångsfaktorerna, menar de båda lärarna. I fyran och femman delade de in sin klass i tre mindre grupper efter hur långt de kommit i läsningen, för att mer ingående kunna prata om böckerna med eleverna.
– Även om de tyckte det var svårt att läsa boken kunde de få ut något av samtalet. Då fick de uppleva hur man efter att ha läst en bok kan gå vidare och prata om personerna i boken och relatera till sig själva och sin vardag. Det är då de förstår att läsningen kan leda till något roligt och lustfyllt.
Engagerad diskussion efter högläsningen. Foto: Emelie Asplund
Högläsning är en annan självklar metod för att väcka läslusten, något vi ska få se prov på den här dagen i klass 6A.
– God eftermiddag 6A, säger Hanna Engström när klassen ställt upp sig vid bänkarna.
– God eftermiddag Ms Engström och Ms Ahlcrona, säger klassen i kör. Sedan får de sätta sig ner.
Högläsningen engagerar
Hanna Engström går igenom vad som ska hända på lektionen. Efter högläsningen av ett nytt kapitel i ”Nattkorpen” ska de prata om det de läst, dyka ner i detaljer om 1800-talets Stockholm och svara på frågor.
Anna Ahlcrona läser kapitel sex, 30 elever sitter tysta och lyssnar på berättelsen om barnhemsbarnen. När hon slutat läsa får barnen frågan: Hur märks det att berättelsen utspelar sig i en annan tid och inte 2022?
”Man skär inte av fingret av någon som straff.”
”De kunde inte äta sig mätta.”
”De hade dåliga tänder.”
”Man slog barn.”
Hanna Engström skriver på tavlan medan barnen matar på med fler detaljer som hjälper dem att leva sig in i en annan tid och ta sig an de båda skrivuppgifterna: att beskriva en av karaktärerna i boken, polisen Valdemar Hoff, och att fundera på hur de själva skulle reagerat om en polis kom och hämtade dem på samma sätt som Valdemar hämtade barnhemsbarnet Mika.
Lektionen avslutas med att eleverna får en läxa till nästa gång: Att läsa en faktatext om Stockholms barnhus och skriva om hur de tror det var att leva som barn på barnhuset.
Enkät: Vad läser du just nu?
Astrid Sondén, Hady Nayef och Havin Akbulut.
Astrid Sondén, 6D:
– ”Anne Franks dagbok”. Den är intressant, men det är nästan overkligt att det här har hänt på riktigt.
Hady Nayef, 6A:
– ”Spelet” av Leo Carmona om han som startade hiphopbandet Kartellen. Man får följa hans liv. Det är första gången jag läser en så tjock bok.
Havin Akbulut, 6C:
– ”Onsdag kväll strax före sju” av Mats Berggren. Det handlar om tre vänner. En vill plugga hårt och vill inte bli kriminell, som de andra som vill råna centrum. Han skriver om hur vardagen kan vara för unga människor.
LÄS ÄVEN
Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism
Förödande många elever har aldrig läst en bok
7 tips som stärker elevernas motivation att läsa
Därför är högläsning bra – i alla åldrar
Prisad svensklärare: Så väcker jag elevernas läslust
