4 av 10 elever i årskurs 5 förstår inte vad de läser
Carina Lindby är verksamhetsutvecklare på Gotland med ansvar att vända den negativa trenden.
Läsinlärning
Fyra av tio elever i årskurs fem på Gotland behöver hjälp för att förstå vad de läser – en kraftig ökning på några få år. Resultatet från kartläggningen har fått utbildningsförvaltningen att agera.
– Nu ska all pedagogisk personal på ön få fortbildning i hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande, berättar verksamhetsutvecklaren Carina Lindby.
Gotland undersöker årligen läsförståelsen i årskurs 5. Det var resultaten från kartläggningen 2022 som blev en väckarklocka. När de gick tillbaka och jämförde med 2017 visade det sig att andelen barn som inte förstår vad de läser hade ökat från cirka 30 till cirka 40 procent på bara fem år. Pojkarna ligger ännu sämre till än flickorna.
– Vi kände direkt att den här trenden måste vi vända, säger Carina Lindby som förra året tillträdde den nya tjänsten som verksamhetsutvecklare för grundskolan.
Kommunen hade redan tidigare, efter flyktingvågen 2015, tilldelats pengar från Skolverket inom ramen för ”nyanländas lärande”. Men Carina Lindby insåg snabbt att den bristfälliga läsförståelsen i femman bara till viss del kunde förklaras av flyktingtillströmningen.
– Idag har vi cirka 550 elever med andra modersmål än svenska, betydligt fler än tidigare. Men de utgör ändå bara cirka tio procent av alla elever, så orsakerna bakom den vikande läsförståelsen måste sökas på många andra håll också.
I den nya satsningen med Skolverket föreslogs därför en breddning av projektet, vilket myndigheten nappade på. Det fanns även en poäng med att inte peka ut vissa barn framför andra.
– Problem med ordförståelse kan förklaras med mycket mer än att man kommer från ett annat land eller att föräldrarna inte talar bra svenska.
”Ordförståelse är helt avgörande”
Hon listar snabbt de orsaker som ofta lyfts fram i debatten: Barn fastnar framför sina skärmar, engelskan dominerar på internet, nätet ger snabbare stimulanser än bokläsning, föräldrar läser sällan högt för sina barn, vuxna är också slavar vid skärmarna, fler lärare saknar behörighet och lärarna själva läser mindre än tidigare generationer lärare.
Med sin erfarenhet som rektor vill Carina Lindby lyfta ytterligare en faktor:
– På de nya lärarutbildningarna fäster man inte tillräcklig vikt vid hur man undervisar i läsförståelse. Vi på skolorna måste lägga mer tid på sådan fortbildning.
Så nu sparkar man igång ett tvåårigt projekt, den första inspirationsföreläsningen hölls för några veckor sedan. All pedagogisk personal, från förskoleklass till nian – totalt tusen personer – kommer att delta.
– Det spelar ingen roll vilket ämne man undervisar i, ordförståelse är helt avgörande.
Under nästa föreläsningsdag kommer lärarna att få studera de läroböcker de använder med eleverna.
– Om vi tar fysiklärarna som exempel så kan de få hjälpas åt att fundera över vilka ämnesspecifika ord som finns i texten och hur de kan ställa till det. Det är ett sätt att komma nära undervisningen och det som sker i klassrummet.
Involverar även fritidshemmet
Två frågor kommer att genomsyra fortbildningen om läsförståelse: Vad gör vi som vi kan sluta med? Och vad kan vi börja med som vi inte gör idag?
– För yngre elever betonar vi vikten av högläsning. Vi vill att lärarna stannar vid ord som de misstänker att eleverna inte förstår, förklarar orden och diskuterar med barnen hur orden kan användas.
Fritidshemmet är också djupt involverat, personalen där kommer att få skräddarsydda föreläsningar.
– När de spelar, leker, och pysslar med barnen finns det tid till samtal. Där finns stora möjligheter att öka barnens ordförråd.
Den gångna sommaren erbjöd kommunen jobb till öns ungdomar för att läsa med barnen på sommarfritids.
– Det kommer vi att fortsätta med på loven framöver. Alla åtgärder behövs för att vända trenden!
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Läsningen minskar drastiskt ju äldre eleverna blir
Så stoppar de läsraset under sommarlovet
Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen
