Kravet: Därför måste klasstorlekarna regleras

Har svensk skola stora klasser? När saken senast undersöktes 2014 var svaret nej. På lågstadiet låg snittet på 18 elever, ett lågt antal i en internationell jämförelse. Den gången kunde Skolverket snarare konstatera det omvända problemet, att glesbygdsskolor hade för få elever för att ha råd att driva verksamheten. 

I dag då? I takt med att skolorna växer kommer allt fler signaler om att också klasserna gör det. Men Skolverket har inga planer på en ny kartläggning. Myndighetens presstjänst hänvisar till att klasstorlek inte är ”reglerat i skollagen” och konstaterar att det visst kan ha betydelse för kunskapsresultaten, men att det är ”kvaliteten på undervisningen som har betydelse, inte elevantalet”.

Lärarförbundet vill ha kartläggning

Ett resonemang som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker är märkligt:

– Varenda lärare vet vilka förödande konsekvenser det får för elevernas lärande och den gemensamma arbetsmiljön när klasserna blir för stora. Vi vill se en reglering av klasstorlekarna och ser gärna att Skolverket utför en gedigen kartläggning av läget då vi misstänker att det varierar stort över landet, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand menar att det finns en korrelation mellan stora elevgrupper och hur många lärare som lämnar yrket i förtid och hänvisar även till forskning som visar att mindre klasser ger bättre skolresultat.

Bättre skolresultat

I Sverige har man forskat rätt lite i saken. Den kanske mest omtalade studien är från 2012 då Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) följde de långsiktiga effekterna av förändringar av klasstorlekar på mellanstadiet. En av rapportens författare är Björn Öckert, professor i nationalekonomi:

– Det är dyrt att minska klasstorlekar, men vi kom fram till att mindre klasser leder till bättre skolresultat. Och i slutändan kommer det också att vara en god ekonomisk affär för samhället.

Studien kunde slå fast att eleverna som gått i mindre klasser hade förbättrat sina ”kognitiva och icke-kognitiva förmågor” vid 13 års ålder. Vid de nationella proven i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder klarade de sig bättre än övriga elever. Och längre fram i livet hade de generellt högre utbildningsnivå och en högre lönenivå.  

– Vi kunde konstatera att löneeffekterna är tillräckligt stora för att deras framtida inkomsttillskott ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen. 

Skolverket fäster större vikt vid antalet elever per lärare än själva storleken på klassen. Där finns väl en poäng? I stora klasser har man ju ofta tvålärarsystem.

– Självfallet är antalet elever per lärare också ett viktigt mått. Men ju fler elever i ett klassrum, desto större risk att en eller flera gör saker som stör de and­ra. Det finns därför en del som talar för att två mindre klasser med var sin lärare skulle vara bättre än en stor undervisningsgrupp med två lärare, säger Björn Öckert.

"Trångt i klassrummen"

Psykologen Malin Valsö på Elevhälsokonsulterna har också märkt tendensen med ökade klasstorlekar:

– Jag träffar allt fler lärare som säger att det är trångt i deras klassrum. När man klämmer in ett par elever till får det konsekvenser, bland annat för ventilationen, säger hon.