Ämneslärarens krönikör prisas av Svenska Akademien

De andra pristagarna är Regina Falk på Kvibilleskolan i Halmstad, Emelie Ström vid Ekebyhovs anpassade grundskola på Ekerö och Linda Wikström på Språkslussen i Piteå. De får alla 50 000 kronor var.

När Karin Herlitz fick samtalet från akademien för några veckor sedan tvivlade hon på att det verkligen var sant.

– Personen i andra ändan verkade ha förstått mitt tvivel då hon avslutade samtalet med: ”Jag mejlar dig också för att visa att detta är på riktigt”.

”Har ändrat strategi lite”

Motiveringarna bakom valen av pristagare dröjer till hösten, så varken hon eller de andra vet varför de vann. De vet inte heller vilka som nominerade dem, i Karin Herlitz fall kan det ha varit någon på Nacka gymnasium där hon arbetat de senaste fem åren – eller någon hos hennes tidigare arbetsgivare.

Vad i din undervisning tror du gör dig till en värdig vinnare?

– Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt och förutsätter att mina elever också tycker det.

Ja, hur får man dem intresserade? Vi vet ju att deras bokläsning minskat på senare år.

– Jag har ändrat strategi lite, förut fick de alltid läsbeting i läxa. Men jag har i stort sett slutat med det, för de läser ju inte där hemma. Istället jobbar vi mer tillsammans i klassrummet, reflekterar ihop över innehåll och tema och jämför med annat vi läst.

Har det haft någon effekt på deras läsning?

– Vissa har ju hela tiden läst mycket böcker hemma, jag har svårt att säga att det skulle ha haft någon effekt hos dem som inte läste tidigare. Men att läsningen vi gör tillsammans har effekt på deras läsförståelse och skolresultat, det är jag helt säker på.

Hon fick nyligen ett exempel på elever som börjat se annorlunda på böcker:

– Det var en elev som aldrig läst en bok förut men som berättade att han lyssnade klart på boken där hemma. ”Det var bättre än att bara sitta och scrolla på telefonen”, som han formulerade det.

Läsning ger förstås mer än lyssnande, den stimulerar hjärnan och skärper koncentrationsförmågan på ett annat sätt. Men att lyssna på litteratur är ändå ett steg på rätt väg, menar Karin Herlitz.

– Han hade upptäckt tjusningen med en berättelse, och gott så!

Varvar klassiker och nyare böcker

Hennes val av böcker spelar också en roll för att väcka intresset. Populära böcker på senare år har varit klassiker som Hjalmar Söderbergs ”Doktor Glas” och Selma Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien” – liksom nyare litteratur som ”Intet” av Janne Teller och ”Vår älskade” av Kamila Shamsie.

När det gäller att utveckla elevernas språk har hon sedan några år infört ”Dagens ord”.

– I början var jag ute efter svåra ord, men insåg att jag måste lägga ribban lite lägre. Nu kan det vara ord som ”relevant”, ”rimlig” och ”generell” som vi tar upp och diskuterar.

Möjligen har det lett till att fler elever insett behovet av att lära sig ordens betydelse. Hon upplevde nyligen ett exempel på detta.

– En elev frågade mig om han skulle lämna tillbaka en rättad uppsats, men jag sa till honom att han kunde ta med den hem och begrunda mina synpunkter i kanten. Han var på väg ut ur klassrummet när han vände sig om och frågade: ”Vad betyder begrunda?”

Karin Herlitz har inte bestämt hur hon ska använda prispengarna. Hon fyller 50 i höst, så kanske blir det en present i form av en utlandsresa med familjen.

– Jag är nyfiken på Portugal.

Ämneslärarens andra svensklärarkrönikör Fredrik Sandström fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2017.

LÄS ÄVEN

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola

Herlitz: Utan böcker kommer eleverna inte att läsa

Herlitz: Våga tänk om – gör läsningen central i skolan!

Herlitz: Lyckokast med högläsning på gymnasiet

Herlitz: Nationella provet bekräftar bara hur dåligt eleverna läser

Herlitz: När formen styr skrivandet blir orden tomma på innehåll

Herlitz: Inga fler långa texter utan innehåll

Herlitz: Läroplanen hackar sönder kunskapen i svensk skola

Herlitz: Vi måste sluta lägga så förtvivlat mycket tid på att nöta gamla prov