Så har digitaliseringen förändrat religionsämnet

Digitaliseringen har på många sätt förändrat förutsättningarna för att se och förstå religion och religiös praktik. Religionsutövare har nya möjligheter att nå ut med sitt budskap och det finns nya arenor för att ifrågasätta och kritisera, vilket är viktigt att uppmärksamma i undervisningen, anser religionsläraren Katarina Lycken Rüter på Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm.

– Vi lever stora delar av dagen på internet. Religion finns i webbvärlden precis som i den ”vanliga” världen och därför är det jätteviktigt att reflektera över vad religion på webben innebär och hur man ska förstå det.

Det finns två aspekter som hon tycker är viktiga att behandla tillsammans med eleverna när man funderar över hur digitaliseringen påverkar vår syn på religion.

– Den ena är att prata om att religion är i ständig förändring precis som allt annat. Så har det alltid varit. Det gör att det finns många sätt att förstå vad en religion betyder, och det syns på webben. Därför behöver man veta en del redan innan man börjar leta på där, för att förstå vad det är man möter där.

Islamofobiskt uppslagsverk

Den andra, berättar hon, är vikten av en god källkritisk blick och medvetenhet om vad man ska använda sina källor till. Hon nämner webbsidan www.wikiislam.net som ett extremt exempel. På deras startsida står det ”Wikiislam syftar till att tillhandahålla korrekt och tillgänglig information från traditionella och kritiska perspektiv om tro, praxis och utveckling av islam.”

– Den webbsidan utger sig för att ge en opartisk beskrivning av islam men egentligen är den islamofobisk. Den informationen är bara en googling bort och kan bli väldigt missvisande, säger hon.

 Men det betyder inte att källan är oanvändbar.

– Vill du veta något om islam utifrån ett muslimskt perspektiv så är det förstås en helt värdelös källa. Men om man vill studera islamofobi så är det ju en utmärkt källa, säger hon och fortsätter:

– Vi är förhoppningsvis på väg från den väldigt förenklade bilden av att det finns bra och dåliga källor till att förstå att det finns mängder av olika källor som kan användas på olika sätt, beroende vad vi vill studera. Och det är just det som måste vara grundfrågan: vad ska jag ha en källa till?

Hennes elever brukar få ett antal olika webbsidor att resonera kring, bland annat en sida från en hbtq-inriktad synagoga i New York.

– Det är en jätteintressant och bra källa för att visa hur frågor om hbtq kan praktiseras i judisk praktik. Men om man använder den som källa för att visa den enda rådande beskrivningen, då är man helt fel ute.

Få har erfarenhet av religion

Ett mångsidigt och positivt exempel som hon ofta låter sina elever ta del av är Instagramkontot @stoltjude.

– Det startades av Judiska ungdomsförbundet och låter unga judar beskriva sin judiska vardag. Där framträder alla möjliga perspektiv. Ambitionen är att visa på mångfald, inte en sammanhållen bild av judendomen.

Katarina Lycken Rüter tror att lärare skulle behöva prata mer om relationen mellan digitaliseringen och religion, och vad det är man möter när man möter religion på webben.  Hon betonar att Sverige är ett av Europas mest mångreligiösa länder, och att den utvecklingen har gått väldigt fort. Samtidigt har den största delen svenskar ingen egen erfarenhet av religiös praktik i den meningen att man är aktiv i någon religiös grupp. Vissa ber någon gång då och då. Andra sätter upp en julstjärna när det börjar närma sig jul.

– Dagens unga möter främst religion på nätet, på både konstiga och bra webbsidor. Och om det bara är där de får information om religion – och vi inte har pratat om det i skolan – hur ska de kunna förstå vad religion är? Ja, till och med jag skulle känna mig helt lost.

LÄS ÄVEN

Elever duktiga på att syna religiösa stereotyper

Så undervisar du källkritik – praktiskt och effektivt

Meditation vidgar vyerna i religionen