Sva-elever känner sig ofta stämplade

Sva-ämnet är under ständig debatt. Många åsikter handlar om skolämnets ”vara eller icke vara”, medan forskaren Frida Siekkinen har valt att fördjupa sig i de mänskliga aspekterna. En av frågeställningarna i hennes avhandling är hur eleverna själva upplever det faktum att de tillhör en elevgrupp som anses behöva stöd för att utvecklas i det svenska språket. 

Frida Siekkinen har följt två klasser i årskurs nio under ett års tid på en högstadieskola där cirka en femtedel av eleverna fick undervisning i svenska som andraspråk. 

– Syftet har varit att undersöka hur elever kategoriseras som sva-elever och vad den kategoriseringen får för betydelse och konsekvenser för eleverna i deras skolvardag, säger Frida Siekkinen som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap.

Onyanserad forskning

Det finns inte så mycket forskning inom det här området, ur elevernas perspektiv, påpekar hon. Och att den som finns tenderar att ta ställning för eller emot.

– Antingen belyser man de positiva aspekterna med sva-ämnet – vilket förstås inte ska förringas – eller ämnets brister. Det kan handla om att elever upplever att undervisningen i sva är undermålig och att de blir tvingade att läsa sva trots att de inte vill. Men också att elever som vill eller behöver läsa sva inte får det på grund av brist på resurser eller behöriga lärare.

Frida Siekkinen forskning visar att allt inte är så entydigt. Många av de elever hon mötte upplevde att svenska som andraspråk var en markör för icke-svensk trots att eleven var född i Sverige och identifierar sig som svensk.

– Det hade stor betydelse för eleverna och präglade deras skolvardag. Eleverna ville inte bli betraktade som ”svenska som andraspråkselever”, vilket kom till uttryck på olika sätt.

På vilket sätt då?

– Exempelvis påtalade vissa av eleverna att svenska var deras modersmål trots att de läste sva. Det hände också att elever valde att inte gå till klassrummet där undervisningen i svenska som andraspråk ägde rum. Eller att man tackade nej till erbjudandet om att få sva-undervisning, säger Frida Siekkinen.

Men en av de absolut viktigaste slutsatserna hon drar i sin avhandling är att eleverna var väldigt ambivalenta.

– De kunde både uttrycka ett motstånd och påpeka sva-undervisningens positiva sidor 

i ett och samma samtal. Dessutom tyckte majoriteten att undervisningen i mindre grupper skapade en trygghet. 

Betyg i fokus

Eftersom de här eleverna gick i nian hade de ofta ett stort fokus på betygen. Många av eleverna sa uttryckligen att de såg sva-ämnet som ett erbjudande som skulle kunna bidra till att förbättra deras möjligheter efter skolan.

– Att få betyg i sva i stället för svenska gjorde det lättare, enligt eleverna, att få högre betyg, samtidigt var de medvetna om att det ändå skulle kunna begränsa framtida studier och jobbmöjligheter, eftersom ett sva-betyg ökar risken att bli betraktad som en invandrare med sämre svenska och därmed bli bortvald.  

Frida Siekkinen har även tittat på hur lärarna bemötte eleverna. 

– De visade stor omtanke om sva-eleverna men i vissa fall pratade även lärarna till eleverna på ett nästan infantiliserat sätt, alltså på ett sätt som påminner om hur man talar till småbarn. 

Förvånade det dig?

– Båda ja och nej. Jag tror att lärarna gjorde det som en missriktad omtanke om eleverna men ur ett lärandeperspektiv bidrar det till en negativ spiral som kan leda till sämre prestationer.

Har du några råd till lärare som upplever att det kan vara svårt att veta hur man bemöter en elev som läser sva?

– Jag tycker att det är viktigt att lärare förstår att uppdelningen mellan svenskämnena får betydelse för elever i skolvardagen eftersom sva-ämnet är förknippat med brister som eleverna är ytterst medvetna om, säger hon och fortsätter:

– Det finns många skolor som är i behov av att ser över sina rutiner så att indelningen inte sker på diskriminerande och godtyckliga grunder. Indelningen bör utgå från elevernas perspektiv och erbjuda undervisning utifrån andraspråksspecifika utgångspunkter för de elever som gagnas av det.

Här kan du läsa hela avhandlingen: ”Att vara och inte vara. Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk.”

LÄS ÄVEN:

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Två lärare – svaret på problemen

Anna Ekström: Det gör mig väldigt upprörd

Jarnlo: Dyr sva-undervisning är billigare än alternativet