Censurerar du litteratur när du högläser för dina elever?

Johan Schultz

Censurerar du eller undviker vissa ord när du högläser för dina elever?

– Nej. Om det handlar om känsliga ord försöker jag förklara ordets laddning, kontext eller den tid då det användes. Det kan också vara intressant att prata om ordets ursprung – etymologiskt. Men jag tror inte på censur.

Förklara varför du gör som du gör.

– Jag har ingen princip utan anpassar mig efter den förförståelse som eleverna har och vad jag antar fungerar bäst i den enskilda gruppen vid det enskilda till­fället. Men visst kan det finnas tillfällen då jag byter ord för att få eleverna att förstå ord som inte används i dag eller för att undvika att skapa onödig förvirring.

Motiverar du dina val för eleverna? Hur gör du det i så fall?

– Jag förklarar att allt måste sättas i ett sammanhang. Jag vill att under­visning­en ska vara så naturlig och autentisk som möjligt och tycker det är viktigt att eleverna får fundera på varför vissa ord kan vara känsliga. Det är viktigt att förstå att språket förändras och att ordens ladd­ning kan variera över tid.

Pablo Mendoza

Censurerar du eller undviker vissa ord när du högläser för dina elever?

– Nej, eftersom ord som väcker känslor kan leda till givande diskussioner om språk. ­Innan jag högläser en bok för mina elever ser jag noggrant till att böckerna innehåller ett språkbruk som är anpassat för den ­aktuella elevgruppen. Då blir eleverna själva involverade i processen i att reda ut varför vissa ord förekommer i ett stycke.

Förklara varför du gör som du gör.

– Som svensklärare använder jag högläsning­en som ett aktivt tillfälle att få eleverna att arbeta med ord och ordförståelse. Jag utser elever innan högläsningen som ska stoppa mig när ord är stötande eller behöver redas ut för större begriplighet. Då blir eleverna själva involverade i processen i att reda ut varför vissa ord förekommer i ett stycke.

Motiverar du dina val för eleverna? Hur gör du det i så fall?

– Eleverna får själva försöka fundera ut varför författaren exempelvis valt att låta en viss figur i den skönlitterära boken använda en svordom och vad syftet med det kan vara. Genom att göra eleverna delaktiga blir högläsningen mer aktiv och meningsfull för dem.

Lisa Nordqvist

Censurerar du eller undviker vissa ord när du högläser för dina elever?

– Nej. Jag kanske kommenterar kort innan ordet kommer fast inte i samband med en ”vanlig” svordom, bara med ­väldigt starkt värdeladdade eller kränkande ord. Då är det viktigt att diskutera i vilken kontext ordet förekommer och att vara väl förberedd på de diskussioner och känslor som texterna skapar.

Förklara varför du gör som du gör.

– Jag tycker inte att jag som lärare har rätten att förändra en författares verk. Jag tror inte heller på att skydda eleverna, utan vill att de ska möta även obekväma teman i klassrummet. Annars möter de orden i andra sammanhang, som på internet, där det inte finns någon vuxen som kan problematisera kring begreppen.

Motiverar du dina val för eleverna? Hur gör du det i så fall?

– Svordomar tycker jag oftast går ­enkelt att motivera i en dialog, medan till exempel n-ordet kräver ett helt annat förhållningssätt. Jag väljer oftast bort texter där ordet förekommer oreflekterat och där inte texten fyller en viktig funktion i min undervisning eller är tillräckligt bra. Det tycker inte jag är censur. I andra fall pratar jag både före och efter läsningen om strukturell rasism och hur ordet även historiskt har använts nedsättande, men att det inte alltid har funnits kunskap och medvetenhet.

Elin Andersson

Censurerar du eller undviker vissa ord när du högläser för dina elever?

– Nej, de böcker jag läser är utvalda utifrån det syfte jag har. Det kan handla om att beröra ett visst ämnesinnehåll, främja samtal eller stilbildning inom språkliga färdigheter. Jag kan däremot undvika litter­atur som kan väcka anstöt utifrån olika etiska perspektiv, om det inte är så att jag vill problematisera kring just detta.

Förklara varför du gör som du gör.

– Jag väljer ofta litteratur som jag vet kan hjälpa eleverna med ordförståelse. Därför går vi ofta igenom okända ord och begrepp, metaforer och andra uttryck innan läsningen för att eleverna ska få en förförståelse av textens innehåll. Därmed finns det inget behov av att censurera. Detta är särskilt viktigt för flerspråkiga elever. 

Motiverar du dina val för eleverna? Hur gör du det i så fall?

– När jag använder ord och uttryck som på något sätt väcker elevernas reaktioner tar jag för vana att fråga efter elevernas egna tankar, och lyfta diskussioner i klassrummet för att synliggöra olika perspektiv. På så sätt blir eleverna engagerade, vi kan lära av varandra och ha givande diskussioner kring språkliga uttryck.

Sandra Nejström 

Censurerar du eller undviker vissa ord när du högläser för dina elever?

– Jag censurerar så lite som möjligt. Där­emot är jag noga med att välja ut rätt typ av bok till passande årskurs. Jag tänker i stället att det är viktigt att stanna upp vid ord och begrepp och samtala kring dess innebörd och sammanhang. Även innan läsningen går vi igenom kommande ord och begrepp. 

Förklara varför du gör som du gör.

– Därför att eleverna ska få möjlighet att tänka mellan raderna kring innebörd och sammanhang. Det kan också skapa ett bra diskussionsunderlag kring varför och vad huvudpersonerna kan mena när författarna skriver på ett visst sätt. 

Motiverar du dina val för eleverna? Hur gör du det i så fall?

– Nej, jag brukar inte motivera mina bokval för eleverna. Däremot är jag lyhörd för önskemål av genre på nästkommande högläsningsbok. Vi utvärderar alltid högläsningsboken tillsammans i gruppen. 

LÄS ÄVEN

Därför är högläsning bra – i alla åldrar

Herlitz: Lyckokast med högläsning på gymnasiet

Vår nya krönikör om varför högläsning är viktigt

Anne-Marie Körling: Högläsning kan bana väg för bättre resultat

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola