Jarnlo: Nej, lärare kan inte lösa alla våra samhällsproblem

Psykisk hälsa på schemat, kräver någon. Glöm inte att sexualkunskap ska genomsyra undervisningen i alla ämnen, påminner en annan. Alla lärare borde bli rörelsepedagoger för att råda bot på det farliga stillasittandet, ropar en tredje. Eller som nu senast: ”Skolan borde lära barnen hundvett!”

Ibland verkar det inte finnas någon hejd på alla problem lärare förväntas lösa. Allt som radas upp ovan är (mer eller mindre) viktiga frågor. Kruxet är att det krävs tid, resurser och relevant fortbildning för att lärare på ett seriöst sätt ska kunna bära (mer eller mindre) tunga samhällsfrågor på sina axlar. Men just tid, resurser och relevant fortbildning är som bekant en akut bristvara för många lärare.

Skolsystemet eldar på den psykiska ohälsan

Nästan varannan lärare anser dessutom att innehållet i deras ämne redan i dagsläget är orimligt stort i förhållande till undervisningstiden, enligt en ny granskning i Ämnesläraren. Det leder bland annat till att mängdträningen uteblir och att elevernas kunskaper blir ytliga. Dessutom bidrar den så kallade stoffträngseln till en bedömningshetsig avprickningspedagogik som stressar både elever och lärare.

Paradoxalt nog tycks skolsystemet, så som det är utformat i dag, elda på den psykiska ohälsa som nu allt fler vill att skolan (läs lärarna) ska ta itu med. Personligen tycker jag att det känns bakvänt.

Många akuta kunskapsproblem

Vad lärarna behöver är snarare lugn och ro och rätt förutsättningar att genomföra sitt befintliga kunskapsuppdrag. Senaste Pisa-undersökningen visar att 24 procent av 15-åringarna i Sverige läser så dåligt att de inte når upp till en nivå som är nödvändig för fortsatt lärande. I matematik är motsvarande andel 27 procent. Det finns onekligen många akuta kunskapsproblem att ta tag i innan läroplanen och lärarna lastas med ännu mer stoff och uppfostringsuppdrag.

Så nästa gång någon ropar att ”skolan borde lära barnen …” (där det tomma utrymmet fylls med valfritt problem debattören av olika skäl tycker är viktigt) måste den som hojtar svara på frågan: Är det verkligen skolans ansvar? Om svaret blir ja måste ansvariga politiker och skolmyndigheter presentera en plan för hur reformen ska genomföras på ett sätt som garanterar att inte lärarnas redan hårt ansträngda arbetssituation förvärras ytterligare. Och framför allt ge svar på frågan ingen tycks vilja ta i: Vad ska bort?

Hampus Jarnlo är redaktör för tidningen Ämnesläraren.

LÄS ÄVEN

Jarnlo: Elevernas bristande uthållighet skapar enorma utmaningar

Jarnlo: Ju svårare något är, desto mer träning krävs

Jarnlo: Vi föräldrar måste bli bättre på att stå upp för lärarna

Jarnlo: När fortbildningen bara blir ytterligare ett stressmoment