Gymnasiereformen skapar oro bland engelsklärare
Engelsklärarna Lorraine Yates och Carolina Clarin är rädda att reformen kommer att leda till att färre elever ”vågar” välja avancerad engelska på nivå 3 av rädsla för att få sänkt betyg i hela ämnet.
Gymnasieskola
Taktikval och minskat elevunderlag för lärartjänster. Övergången från kursbetyg till ämnesbetyg väcker oro bland engelsklärare.
– Antalet elever som väljer högsta nivån kan minska kraftigt, säger Lorraine Yates, ämnesansvarig i engelska på Falkenbergs gymnasieskola.
Ämnesbetygsreformen kan minska behovet av lärare i avancerad engelska på gymnasiet, befarar kollegorna på Falkenbergs gymnasieskola.
– Just nu undervisar fyra av oss på engelska 7, men framöver kanske det bara finns elevunderlag för en lärare på den nivån, säger ämnesansvariga Lorraine Yates.
I det nya systemet kan ett ämne ha en eller flera nivåer. Eleverna kommer att få betyg på varje nivå i ett ämne. Så länge eleven får ett godkänt betyg, det vill säga minst betyget E, på en högre nivå så ersätter det elevens betyg på de lägre nivåerna i ämnet.
Ökar risken för taktiska val
Förändringen ökar risken för att eleverna gör taktiska val, menar Lorraine Yates. Som exempel nämner hon att eleverna på samhällsprogrammet behöver ha betyg i dagens engelska 5 och 6, som i det nya systemet blir nivå 2. Många av eleverna är duktiga och får kanske betyg A eller B på den nivån. Ska de då riskera att få sänkt betyg genom att gå vidare och även läsa nuvarande engelska 7 (som blir nivå 3)?
– Vi tror att vi kommer få betydligt färre elever som tar engelska 7 eftersom det är en tillvalskurs. De bra betyg de redan har försvinner ju om de klarar den högsta nivån men kanske bara får C eller D.
I ett samhälle där kraven på kunskaper i engelska ständigt ökar vore det en mycket olycklig utveckling, menar Lorraine Yates.
– Vi kommer att få fler klagomål från högskolorna när de ser att studenterna inte kan tillräckligt bra engelska för att klara kurserna där. Mer och mer av högskolornas kurslitteratur är ju på engelska, säger hon.
”Uppenbar risk”
Språklärarnas riksförbund höjer också ett varningens finger för de negativa konsekvenser ämnesbetygsreformen kan få.
– Intentionerna med reformen är rimliga, men vi ser en uppenbar risk att elever inte vågar läsa fortsättningskurser i språk, säger Carolina Clarin, representant för engelska i förbundets styrelse.
Även bland hennes kollegor på Dragonskolan i Umeå finns farhågor om att taktiska överväganden kommer att styra vissa av eleverna.
– Vi är ett gäng lärare som tycker om att ha engelska 7, och det är klart vi funderar över hur det blir om elevunderlaget bara räcker till två grupper istället för åtta som det är idag. Det kan absolut påverka tjänsterna, säger Carolina Clarin.
Hon hoppas ändå att många elever kommer vilja fortsätta fördjupa sig i både engelska och andra språk.
– Reformen syftar ju till ett längre och fördjupat lärande. Många elever vet att det är nyttigt att läsa den högsta nivån engelska om de tänker fortsätta studera på universitetet.
Språklärarnas hårda kritik
I ett debattinlägg på Vilärare.se skriver Språklärarnas riksförbunds ordförande Mia Smith att språken är försummade i den nya ämnesplanen. Moderna språk kommer endast ingå i fyra nationella program: ekonomi-, och samhällsprogrammet, samt humanistiska och naturvetenskapliga programmet.
”Om detta fortsätter kommer endast 77 procent av eleverna läsa ett modernt språk på gymnasiet”, skriver Mia Smith.
LÄS ÄVEN
Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur
Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska
Engelsklärare ensamma när de sätter betyg
