Sandström: Elever tvingas betala priset för skolans mirakelmetoder
Krönika Skolan försöker mildra konsekvenserna av bristerna och det uteblivna stödet. När eleven inte får reellt stöd sätts en rad olika skenbara åtgärder in, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
I den fiktiva satiren om en lärare som avbryter den stämningsfulla morgonstunden med en genomgång av lektionens formalia kritiserar jag att både SPSM och Skolinspektionen lägger sig i hur lärare väljer att skapa struktur och tydlighet i sina klassrum. Skolmyndigheterna anger EN skolgemensam metod som den rätta. Det finns många sätt att göra undervisningens innehåll både hanterbar och begriplig för eleverna. Men det är inte det enda problemet med skolmyndigheternas klåfingrighet. Frågan om lektionsmallen utgör bara en liten del av ett mycket större strukturellt problem, men den är ett tydligt symptom på en sjuk skola som sviker alldeles för många elever.
Undervisningen styrs av ett:
- målrelaterat betygssystem,
- med gränser för godkänd,
- formulerade i läroplanens kriterier.
Eleverna får betala priset
Inte bara krockar de förutbestämda ”målen”, som ska uppnås vid givna tidpunkter, med läroplanens intention att undervisningen bör anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Systemet tar inte heller hänsyn till den allra mest sårbara elevgruppen, de som av olika anledningar har svårt att lära sig, när högt ställda mål måste nås för att erhålla godkända betyg. Systemet är inkonsekvent, inhumant och bildningsfientligt.
Skolan styrs även av ekonomi. Skolornas huvudmän hyvlar i detta nu verksamheterna både snabbt och kraftfullt. Göteborg införde anställningsstopp tidigare i höstas. I Varberg försökte nedskärningar med 23 miljoner döljas bakom en ”satsning” och i Fredrika ska ytterligare ett av Sveriges alldeles för få skolbibliotek kanske läggas ned. Styrningen präglas av en ideologi där allt ska kontrolleras, mätas och "effektiviseras". Jag vet faktiskt inte hur effektivt det är skolan står utan speciallärare, elevresurser, särskilda undervisningsgrupper, halvklasser, läromedel, bibliotek och bibliotekarier? Jag vet att skolan svälter och de elever som behöver mest får minst.
Skolan försöker mildra konsekvenserna av bristerna och det uteblivna stödet. När eleven inte får reellt stöd i form av exempelvis riktad undervisning, resurs eller mindre undervisningsgrupp sätts en rad olika skenbara åtgärder in. Tanken är förstås god – att eleven ska må bra, inkluderas och mötas där denne befinner sig. Rimliga krav ska ställas på eleven i alla avseenden. Extra anpassningar, differentierad undervisning och tydliggörande pedagogik (där lektionsmallen hör hemma) är några exempel på både enkla och kostnadseffektiva lösningar på mycket komplexa problem, där skolans brister döljs snillrikt. Skolan ”gör något” och det kostar i princip ingenting. Om den kostnadsfria lösningen finns, varför då välja något annat?
Det mest anmärkningsvärda är att skolmyndigheterna verkar föredra dessa lösningar framför andra eftersom de både proklameras och kontrolleras. Den som betalar priset är nämligen eleven. Den som har svårt att läsa. Den som har svårt att sitta still. Den som inte förstår språket. Den som inte får rätt förutsättningar att faktiskt lära sig.
Skolan måste byggas om från grunden
Skolmyndigheternas kontrollerande apparat för dessutom med sig en rad andra negativa aspekter, till exempel reducerad autonomi för lärare. Minskande tilltro och sjunkande status lockar inte direkt duktiga lärare att stanna kvar i skolan och sannerligen inte nya till yrket: ”Hej! Välkommen till ett kreativt, fritt och självständigt arbete. I den här skolan måste du följa standardmall 1A och du kommer att kontrolleras regelbundet. Gör du inte som vi säger får du lägre lön.”
Struktur, visuellt stöd och mallar är förstås väldigt bra i många avseenden, men kan se ut på oändligt många sätt. De löser dock allena inte skolans strukturella och övergripande problem. Kanske kan alla i och runt skolan kroka arm med varandra i frågan om alla elevers rätt att lära sig för att med gemensam röst kritisera de egentliga orsakerna till skolans brister? Skolan behöver nämligen byggas om från grunden. Nu.
PS! Här kan du läsa mer om lektionsmallar i Skolinspektionens granskningar. De dyker numera upp i flera tillsyns- och granskningsbeslut. Här beskriver SPSM tydliggörande pedagogik.
Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga och redaktör för Lektionsbanken.
LÄS ÄVEN
Sandström: Lektionsmallar får alla ljus att slockna
Forskarna: ”Mirakelmetoderna klarar inte granskning”
Debatt: ”Låt skolan slippa fler mirakelmetoder”
Debatt: Så har en direkt bildningsfientlig skola växt fram
Sandström: Nu förstår eleverna vad de ska göra med alla nya ord
Sandström: Varför läser vi så förtvivlat lite i skolan?
Sandström: Här är novellerna som tystar mina elever
