Till startsidan
Krönika Bedömningspraktiken puttar undan undervisningspraktiken och förvandlar stundtals, till exempel läsning av både sakprosa och skönlitteratur, till ett sökande efter att göra rätt gentemot skolmyndigheter, styrdokument och skolledning, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Direktiven för och kraven på lärare är många och har under de senaste åren flödat i en strid ström från olika håll: skolmyndigheter, huvudmän och skolledningar. Många lärare tvingas checka av att ”allt” är genomfört, bokfört och presenterat för rektor, elev och vårdnadshavare i lärplattformens alla skrymslen. Kryssen i besiktningsprotokollens rutor säkerställer att det gjorda faktiskt är gjort, annars återstår det ännu att göra. Lärares administrativa uppgifter hopar sig i nästan samma takt som stubbarna, tidigare grodorna, i Gröna Lunds femkamp poppar upp ur sina hål. När läraren slår ned stubbarna dyker nya upp, regelbundet och slumpmässigt. Det är en byråkratisk kapplöpning som ökar farten på lärarens steg genom skolan. Den slutar ibland med att den andfådde och frustrerade läraren, som aldrig riktigt hinner med sitt huvuduppdrag att förbereda och planera för sin undervisning, jäktar förbi eleverna i korridoren och tar med sig arbetet hem till kvällen.
Bedömningspraktiken puttar undan undervisningspraktiken och förvandlar stundtals, till exempel läsning av både sakprosa och skönlitteratur, till ett sökande efter att göra rätt gentemot skolmyndigheter, styrdokument och skolledning. Varje dag letar lärare på sociala medier efter läsförståelsefrågor och bedömningsuppgifter med kopplingar till läroplanen – en praktik som riskerar att reducera upplevelsen av och syftet med läsning till mätbara lärandemål. Jag undrar också vad som händer med alla svar och texter som eleverna producerar och ideligen ska bli bedömda genom – vem tar hand om dem? Tänk om lärarens arbete med att samla in bedömningsunderlag riskerar att en tanke, nyfiken fråga eller begynnande intresse går läraren förbi – eller ännu värre – att eleven inte får några tankar och frågor.
I Skolverkets senaste anvisningar om ”Så använder du läroplanen” står det att ”Läraren avgör hur det centrala innehållet ska behandlas på bästa sätt utifrån elevgruppen och sin yrkeskunskap.” Läraren kan alltså ta sig tiden att tillsammans med eleverna läsa, läsa om, undersöka, tänka, samtala och skriva noggrant och på många olika sätt, utan att bedöma, värdera och dokumentera om läraren anser att det gagnar eleven. Läraren kan prioritera undervisning framför bedömning och lägga tid på djupdyka ned i en bok, ett kapitel, en mening och ett ord. Läraren kan rikta elevens uppmärksamhet mot ämnets specifika innehåll utan en tanke på läroplan, betygskriterier och lärplattform.
Just nu läser jag Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma med en klass. Vi läser, upptäcker, skriver och pratar tillsammans om bokens parallella upptäcktsresor på många olika sätt. Att planera för textnära undervisning fordrar tid som jag försöker frigöra med minskat fokus på insamling av bedömningsunderlag, rättning av, samt dokumentation av densamma. Jag släpper tankarna på att läroplan, bedömning och dokumentation ska styra utformningen av undervisningen. Boken och den gemensamma läsningen styr åt vilket håll vi färdas.
Jag läser texten före eleverna möter den. Jag markerar intressanta delar av texten, hela stycken ända ned till ordnivå. När jag har läst klart ett kapitel återvänder jag till texten och funderar på vilka delar som är viktiga och intressanta att lyfta tillsammans med eleverna utifrån frågor som: Vad har vi redan berört? Vad har fängslat? Vad har gått eleverna förbi? Vad behöver beröras igen? Vad är nytt? Baserat på svaren konstruerar jag korta skrivuppgifter och frågeställningar som leder eleverna tillbaka till texten. Deras svar kan sedan fungera som underlag till textsamtal. För att visa hur förberedelserna inför en sådan lektion kan se ut följer några exempel på textstycken som jag inte vill att eleverna springer förbi, samt mina tankar om vad undervisningen kan fokusera på:
Ur mina anteckningar: Hur man kan bli så intresserad och betagen av något? Fascinerande – har jag varit med om något liknande? Varför blir hon så intresserad egentligen – vad är det i deckargåtan som fängslar – vägen dit med att lägga pussel, organisera och systematisera eller att hitta svaret? Hur kan kunskap göra något ”verkligt” – vad menar hon? En fin bild av växande kunskap och insikt: ”som ett svartvitt foto som långsamt förvandlas till färg.”
Ur mina anteckningar: Avståndet mellan Grand Hotell och Nordpolen, men också mellan marken och luften. Avståndet mellan lättsinniga nöjen, med punsch och luftgevär, och isande allvar där frysande fötter kan vara skillnaden mellan liv och död. Kontrasterna – för att synliggöra då och nu. Sommaren och vintern. Myllrande liv och stillhet.
Ur mina anteckningar: Jag vet något som eleverna ännu inte vet. Den livslånga kärleken mellan Nils och Anna. Den uppgrävda graven. Brevet bland klipporna. Bea Uusmas besatta jakt på brevet. Balansgången mellan att synliggöra och förstöra (spoila) är hårfin. Därför – en fråga som inte avslöjar något, men som gör att eleverna kommer ihåg det: Varför släpper han ned brevet när han vet att ingen kommer att hitta det?
Att bedriva textnära undervisning fordrar mycket förberedelsetid, men också lektionstid, som båda är en bristvara. Men hur ska eleverna utan att ge läsningen, skrivandet och tänkandet just tid, kunna bli hänförda och förundrade? Dessutom – vid sidan av att återberätta, sammanfatta, beskriva, förklara och redogöra för, i både tal och skrift, tillsammans med minst ett tiotal andra delar av läroplanens centrala innehåll kommer eleverna förmodligen att minnas något om expeditionens medlemmar, Anna Charlier och Bea Uusmas upplevelse av att gå i expeditionens fotspår. På köpet har eleverna sannolikt även erövrat ord som expedition, vätgasballong, rimfrost, råkar, meteorologi, absorption, köldeffekt, proviant, civilisation, Franz Josefs land, Vitön, telegram och outforskad landtunga. Tänk – bara det!
Nu är det kanske någon som undrar: Men vad ska du bedöma då?
Svaret finns någonstans mellan läraren, eleven och Bea Uusmas spännande bok.
LÄS ÄVEN
Sandström: Läslusten slaktas av allt fokus på mätbara mål
Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning
Sandström: Att läsa en bok för tionde gången ger nya insikter
Sandström: Nu vill jag se ljusen brinna under högläsningen
Sandström: Det är debatten om skolan som mördat den
Sandström: Hög tid att ändra fokus med den nya läroplanen
Sandström: Tröttsamt att vi lärare gestaltas så platt och ensidigt
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”
Modersmålsundervisning ”Jag vill att eleverna ska känna stolthet över sitt modersmål.”
Moderna språk Tyskläraren: Vi har inte minskat gruppen som väljer tyska.
Böcker Forskaren tipsar om kvalitetslitteratur med lärare och lärande i centrum.
Betyg Svenskläraren: Svensk skola har i hög grad fasat ut både läsandet och skrivandet.
Moderna språk Forskaren: Vissa elever piggnar till när de får syssla med grammatik.
Skolbibliotek ”Eleven ser bestämd ut när han ställer frågan.”
Krönika ”En text, ett papper, en färgad penna och vi tvärstannar.”
Läromedel SO-läraren: ”I ett större perspektiv är det så klart sorgligt.”
Krönika SO-läraren om varför hennes åsikter är överflödiga.
Lektionstipset Prisade läraren om virala filmerna som både underhåller och allmänbildar.
Svenska som andraspråk ”Måste göras mycket mer för att höja sva-kompetensen på våra skolor.”
Krönika ”Elever som läser och skriver mindre omger sig alltmer med talspråk.”
Gymnasieskola ”Antalet elever som väljer högsta nivån kan minska kraftigt.”
Fackböcker Forskaren: Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum.
Krönika Svenskläraren: Nu lägger jag ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga.
Forskning ”Alla förstår inte hur man kan använda tekniken.”
Reportage Hanna Garberg: Situationen är mer dramatisk än vi hade trott.
Krönika Läraren: Skolverkets syn på ämnesbehörighet krockar med verkligheten.
Extra anpassningar Skolverket: ”Läraren själv beslutar om anpassningar.”
Stoffträngseln Varannan lärare: Våra ämnen lider av stoffträngsel.
Stoffträngseln Forskaren: Skolan har blivit en kvalificeringsarena.
Stoffträngseln Här är lärarnas egna vittnesmål.
Stoffträngseln Skolverket om hur reformen ska fungera i praktiken.
Stoffträngseln ”Jag tror att det kan hjälpa, men frågan är större än så.”
Vi lärare debatt Gymnasielärarens vädjan: Reducera innehållet kraftigt.
Läsning Forskaren: En viktig väg till fördjupad förståelse går via berättelser
Forskning Forskaren: Se till att alla lär sig de viktigaste orden i ett tidigt skede.
Krönika Redaktören: Inte skolans ansvar att lära barnen hundvett.
Krönika Svenskläraren: Lärare som inte ger upp ska hyllas – inte beskyllas för att vara funkofober.
Forskning Forskaren: Kursplanen är svårgreppad.
Sfi-undervisning Läraren: Sångerna gör det lättare att lära sig svenska ord och uttal.
Lärarpriser Därför prisas Ingemar Wiklund som Årets geografilärare.
Krönika Svenskläraren: Stundtals lite slagsida mot elände och problem i den litteratur som eleverna möter i skolan.
Krönika ”Det kvider i mitt eget läshjärta av blotta tanken.”
Krönika Svenskläraren: Ryggradsreflexen är att slå bakut.
Böcker ”Skönlitteraturen ger oss möjligheten att färdas fritt och flödande.”
Litteratur Stort fokus på värdegrund när lärare väljer böcker.
