Tre olika sätt att bedöma elever i samhällskunskap

1 Den systematiska bedömningsstrategin

Läraren återupprepar analytiska begrepp och deras relationer till varandra, med målet att levandegöra kunskapskraven och ge eleverna en begreppsbank att ”haka upp” kunskaperna på. Elevernas analytiska förmåga är central och kunskapsinnehållet styrs av vad läraren tycker är viktig kunskap utifrån ett ämnesperspektiv. Lär­aren ger ständig feedback för att återkommande signalera vad som bedöms och för att tydliggöra vad progression innebär.

2 Den resonerande bedömningsstrategin

Lektionsinnehållets fokus styrs av elevernas egna frågor, resonemang och reflektioner. Eleverna får pröva sig fram, dra egna slutsatser och uttrycka åsikter. Kännetecknande för lärarens inställning till progression är att eleverna växer när de vågar argumentera och ta plats i diskussioner om olika frågor. Bedömning sker ofta i stunden i relation till en konkret undervisningssituation. 

3 Den korrigerande bedömningsstrategin

Läraren styr vilka kunskaper eleverna ska lära sig, med ett avgränsat innehåll. Akademiska ämnen ligger till grund för vad som är kunskap i samhällskunskap, exempelvis statsvetenskapliga och sociologiska begrepp om kön och klass. Om det uttrycks icke-demokratiska åsikter bemöter man dem och visar vad som är okej och inte. Läraren bedömer de kunskaper som hen anser vara viktiga och styr undervisningen i den riktningen.

Många använder sig av flera strategier

Studien bygger på djupintervjuer med grundskollärare som under­visar på högstadiet. Deltagarna har lång erfarenhet av bedömningsarbete i samhällskunskap. Syftet har inte varit att dra slutsatser om vilken strategi som är mest framgångsrik. Det skulle vara svårt efter­som strategierna ofta överlappar varandra och en lärare kan använda sig av flera strategier.

LÄS ÄVEN

Lektorn: Våga vara djävulens advokat

Här får de leva sig in i kriget – på riktigt

Forskare: Stora brister i niornas historiekunskaper

Så lär du ut källkritik på bäst sätt