Texter på nätet ställer nya krav på lärare

– Skolan har arbetat med källkritik ganska länge. För att eleverna ska kunna problematisera innehållet i digitala och multimodala texter på nätet krävs dock ytterligare steg än när man arbetar med traditionella texter.

Det säger Lisa Molin, forskare i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har i sin avhandling undersökt viktiga förutsättningar för att kunna bedriva kritiskt digitalt textarbete i klassrummet, men också hur detta arbete kan utvecklas.

"Kan vara förvrängt"

Text, ljud, bild, video, interaktiva inslag… samhällets digitalisering har gjort att information vi tar del av på nätet är allt mer multimodal. För att elever ska lära sig att förhålla sig kritiskt till sådant material är en grundförutsättning att de får ta del av det i klassrummet. Men också att de stöttas i förståelsen för hur materialet ibland är skapat för att vissa perspektiv ska framträda extra tydligt.

– Eleverna behöver uppmärksammas på hur budskap kan konstrueras med hjälp av en kombination av bilder och ljud, och vilka val som gjorts för att få vissa perspektiv att framträda. Det handlar också om betydelsen av hur texter är distribuerade på nätet, av vem och i vilket syfte. Det är också viktigt att förstå mekanismerna bakom filmklipp och att röster och miner kan vara förvrängda och manipulerade, så kallade ”deep fakes”, säger Lisa Molin i ett uttalande.

"Måste förstå fenomenet"

För att kunna förstå detta måste undervisningen uppmärksamma hur digitala och multimodala texter är uppbyggda. Enligt Lisa Molin måste elever också ges verktyg att bryta ner, analysera och diskutera materialet på djupet för att förstå hur olika perspektiv skapas.

– Det betyder inte att eleverna måste förstå den bakomliggande tekniken, utan att fenomenet existerar och ha med sig det i sitt möte med texter online, säger hon.

LÄS ÄVEN

Matteböcker riskerar att leda elever fel

Forskare: Positivt med mer tidig undervisning