Svenska elevers tyskkunskaper står sig väl i Europa
Forskning Svenska gymnasieelevers kunskaper i tyska står sig väl i en europeisk jämförelse, visar ny forskning. Men lärarnas bedömning av deras kunskaper kan förfinas.
Det konstaterar tysk- och svenskläraren Maria Håkansson Ramberg som nyligen disputerade vid Uppsala universitet med en avhandling om att bedöma den skriftliga kompetensen i tyska hos gymnasielever i årskurs ett till tre.
En del av studien handlar om hur en expertgrupp av europeiska bedömare med särskild utbildning bedömde de svenska elevtexterna. Och det visade sig att eleverna i årskurs tre uppnår den förväntade så kallade Gers-nivån B1.
– En glädjande nyhet och en tydlig indikator på kvalitet! Det kan svensk skola behöva med tanke på alla nedslående resultat i Pisa-mätningarna, säger Maria Håkansson Ramberg.
Bedömningarna spretar
Det är 60 skrivuppgifter från 18 olika skolor som ligger till grund för hennes granskning. Utöver de europeiska experterna har hon också låtit två erfarna svenska tysklärare – med extra bedömningskompetens – studera texterna och komma med sina omdömen.
Lärarna har över lag en bred syn på vad som är ”skriftlig kommunikativ kompetens”, men de externa lärarnas bedömningar skiljer sig i viss mån från dem som gjorts av lärarna på de 18 undersökta skolorna.
– De två externa bedömarna beaktar i högre grad innehållsliga aspekter av elevernas kompetens. De tittar inte bara på exempelvis den språkliga korrektheten, de vill också veta om eleverna löst det som efterfrågas i uppgiften.
Vad betyder egentligen att ha en ”bred syn på den kommunikativa kompetensen”?
– Det handlar om att också ha ett fokus på innehållsliga aspekter, inte bara på om det är språkligt korrekt. Det kan även handla om att eleven till exempel ska kunna formulera sig begripligt och har förmåga att skriva på olika sätt beroende på vem de tilltalar.
Maria Håkansson Ramberg upptäckte en ytterligare tendens bland de 18 tysklärarnas bedömningar: de var relativt eniga om vilka elever som skulle få betyget F och i viss mån även A, men det spretade mer i bedömningarna av eleverna där emellan.
– Det här är en tankeställare. Det är inte bra om likvärdigheten i bedömningar brister för betygen B till E.
Vad tror du att det beror på?
– Det är klart att mellannivån är svårast, det är lättare att bedöma om en text är riktigt bra eller bör bli underkänd. Därför krävs det mer diskussioner lärare emellan, så att man kommer överens om nivåerna för olika betyg.
Behövs fler möten över skolgränser
Men diskussioner mellan kollegor är särskilt utmanande just bland lärare i moderna språk, eftersom de inte sällan är ensamma på sina skolor. Vad göra?
– I viss mån kan man ju diskutera med lärare i andra språk på samma skola, men jag vill slå ett slag för mer samarbeten mellan olika skolor så att även en lärare i tyska kan föra samtal med ämneskollegor.
I vilken utsträckning sker detta?
– Det finns Facebookgrupper och liknande, men här tycker jag att skolledningar borde ge mer tid och utrymme för språklärare att träffas mellan skolorna.
LÄS ÄVEN
Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem
Skolverket: Fler bör läsa tyska och franska
