Så påverkas svenskan i engelskspråkiga skolor
Forskning Skolverket har varnat för att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre svenska och lägre ämnesbetyg. Men oron är obefogad, enligt en ny studie.
Det är läraren och universitetsadjunkten Elisabeth Ohlsson och några forskarkollegor som studerat åtta klasser med totalt 240 elever i tre olika kommunala gymnasier.
Fem av klasserna hade engelska som undervisningsspråk i flera ämnen, medan de tre andra var kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk. I tre års tid har forskarna studerat elevernas texter i såväl natur- som samhällsvetenskapliga ämnen – både på svenska och engelska.
Inga betygsskillnader
Elisabeth Ohlsson koncentrerade sig på sammanlagt 520 texter på svenska. Var det någon skillnad mellan eleverna beroende på vilket undervisningsspråk som använts?
– Nej, inga alls. Eleverna som hade mer undervisning på engelska skrev lika bra akademisk svenska som de andra eleverna.
Och deras betyg i övriga ämnen?
– Inte heller där fanns några skillnader mellan klasserna som kan relateras till deras undervisningsspråk. Det visar annan forskning inom vårt CLISS-projekt (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools).
Häromveckan försvarade Elisabeth Ohlsson sin avhandling på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet – en avhandling som utan tvekan kommer att leda till debatt.
"Stort underlag"
Den forskning som Skolverket redovisade för några år sedan kom nämligen till en helt annan slutsats, enligt myndighetens sammanfattning: ”Engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna”.
Har Skolverket haft dåligt forskningsunderlag för dessa slutsatser, eller?
– Nej, inte dåligt, men otillräckligt. Man måste ha ett stort underlag för att kunna dra ordentliga slutsatser. Ingen tidigare forskare har haft ett lika stort underlag som jag.
Varför skriver eleverna du har undersökt i din studie lika bra svenska trots all undervisning på engelska?
– Jag gillar devisen ”språk gynnar språk”. Motiverade elever får språken att samverka, de hittar nya ord som leder dem vidare. Men man ska komma ihåg att dessa elever befinner sig i en svensk kontext, svenskan är helt dominerande i deras liv.
Det är inte bara i Sverige som undervisning på andra språk än modersmålet har ökat på senare år, det har skett i många europeiska länder. I till exempel Spanien och Finland har man kommit fram till samma sak som Elisabeth Ohlsson gjort i sin studie: elevernas förmåga att skriva på det egna språket tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på ett annat språk.
"Bör löpande undersöka resultaten"
Men på en punkt sticker Sverige ut jämfört med andra länder: det finns ingen reglering av hur ofta undervisning på gymnasiet får ske på andra språk (i grundskolan finns det reglerat) – eller vilka språkkunskaper som lärarna måste ha.
– Rimligtvis borde detta regleras. Och vi bör löpande undersöka resultaten för eleverna, säger Elisabeth Ohlsson.
Skolverket efterlyste en reglering 2018 – men inget har hänt. Samma år presenterade man en kartläggning som visade att 29 gymnasieskolor, varav 11 fristående, hade engelskspråkig undervisning i minst en kurs. På närmare hälften av dessa skolor användes engelska som undervisningsspråk i minst 70 procent av kurserna (språkämnen undantagna).
Pojkarna klarar sig lika bra
Elisabeth Ohlsson fann en överraskande detalj i de klasser hon studerade där en stor del av undervisningen bedrevs på engelska:
– Pojkarna klarade sig lika bra som flickorna, ja rentav något bättre. Det är man inte van vid att se i svensk skola.
Eleverna som deltog i CLISS-projektet gick på högskoleförberedande program och deras betyg från grundskolan varierade. Men gemensamt för dem var att de var motiverade av att få läsa vissa kurser på engelska. Det visade de intervjuer med eleverna som gjordes inom projektet.
LÄS ÄVEN
Skämten ger en djupare språkförståelse
Forskaren: Elever får inte lära sig att njuta av skönlitteratur i skolan
