Så lyfter man skolans bortglömda yrkesgrupp
Hennie Kesak, till vänster, är adjunkt i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Tillsammans med kollegan och docenten Goran Basic har hon skrivit om ”studiehandledning för nyanlända” i antologin ”Mångfaldens möten”. Bilden till höger har ingen koppling till forskningen.
Forskning Studiehandledare på modersmålet är en av skolans mest bortglömda yrkesgrupper. Om de kunde användas på ett mer genomtänkt sätt skulle det gynna både andraspråkselever och deras ämneslärare, menar forskaren Hennie Kesak vid Linnéuniversitetet.
1. Krävs en gemensam grund
Dagens studiehandledare har varierande yrkesbakgrund, men de flesta har en akademisk utbildning från sina gamla länder. I mindre kommuner har studiehandledare ofta även uppdrag som modersmålslärare. Men i skolorna ses de inte som jämbördiga kollegor och får sällan tillgång till det material som ämnesläraren ska jobba med.
– Ämneslärare och studiehandledare har för lite tid att planera ihop och saknar därmed en gemensam grund, säger Hennie Kesak. Men när studiehandledaren ges en jämbördig roll, då förbättras också elevens resultat.
2. Hela skolans ansvar
Användningen av studiehandledare måste bli en skolövergripande fråga där inte minst elevhälsan kan ha en nyckelroll. Vid diskussioner om en elevs svårigheter att nå målen kan en studiehandledare bidra med viktig information.
– Det kan också leda till att vårdnadshavarna blir mer aktiva i att hjälpa sitt barn, när de märker att en person från deras egen kultur ingår som en självklar aktör inom kollegiet och möts med respekt.
3. Studiehandledaren är inte bara tolk
Visst kan en studiehandledare ibland få fungera enbart som tolk när en elev inte fullt ut uppfattar lärarens svenska – men det är trots allt att underutnyttja en värdefull resurs. Om handledaren i stället blir insatt i lektionsinnehållet på förhand – hinner läsa på, och kan ta fram relevant extramaterial på elevens modersmål – så bidrar det till elevens lärande på ett helt annat sätt.
– Jag kände en elev som övertalade sin högstadieskola att låta honom ha kvar sin studiehandledare även på gymnasiet eftersom handledaren gjorde att han lärde sig så mycket. I dag läser den eleven på universitet.
4. Utnyttja de unika ämneskunskaperna
Hur undervisar man om situationen i Mellanöstern? Om levnadsvillkoren i Afrika? Ge både eleven och handledaren en större roll i undervisningen, be dem dela med sig av sin unika kompetens, be dem ta fram annat material och berätta om sina egna erfarenheter – på det sättet kan hela klassens kunskaper öka.
– Därtill blir effekten att både elev och studiehandledare känner sig sedda och bekräftade. Det ökar elevens självförtroende och studiemotivation och ger ämnesläraren en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper.
LÄS ÄVEN
Prisad lärare stärker elever med modersmål
Forskaren: Modersmålsundervisning lyfter elevernas resultat i alla ämnen
Het debatt om modersmålets framtid i skolan
Förberedelseklass eller direktinkludering – vad funkar bäst?
