Så erövrar äldre sva-elever svenska språket snabbt
Anna Ingves lade nyligen fram sin avhandling vid Institutionen för nordiska språk på Uppsala universitet.
Forskning
Elever på språkintroduktionen lär sig svenska snabbare än vad många tror, konstaterar sva-läraren och forskaren Anna Ingves som studerat elevers ordförråd. Hennes konkreta råd till lärarkollegor:
– Kartlägg vilka ord de kan. Och jobba med basorden som de saknar.
Hur väl fungerar gymnasieprogrammet språkintroduktion? Det finns gott om klassrumsstudier om elevernas mående och upplevelser av undervisningen, men inte lika mycket om själva inlärningen.
I sin doktorsavhandling vid Institutionen för nordiska språk på Uppsala universitet har Anna Ingves tittat närmare på utvecklingen av elevernas ordkunskaper. Att hon valde just ordförrådet beror på att det är lättare att undersöka än muntliga förmågor och läs- och skrivkunskaper.
– Det finns ingen tidigare forskning om hur snabbt de lär sig nya ord och vad som avgör hur snabbt det går.
Hur snabbt går det?
– Det är förstås en stor individuell variation, men helhetsresultatet gladde mig, det går riktigt fort för många av dem.
Basorden tar tid men är viktiga
Anna Ingves satte samman två ordförrådstest och fick svar från drygt 250 elever – med 76 olika modersmål – på åtta olika skolor. Ett 80-tal av eleverna kunde hon studera närmare över tid.
– De som är i början av sin läroprocess behöver rätt mycket tid för att komma över tröskeln och få koll på de 1 000–2 000 mest frekventa orden som kallas basorden. Men därefter sker inlärningen snabbt.
I anknytning till testen fick eleverna också berätta om sig själva, när de kom till landet, deras skolbakgrund, med mera. När hon sedan gick igenom resultaten upptäckte hon något som överraskade:
– Man brukar ju säga att inlärningen i stora stycken beror på elevernas ålder, när de kom till Sverige och hur långt ifrån svenskan deras eget språk är. Men jag kan visa att i början av inlärningsprocessen spelar inte dessa faktorer någon avgörande roll.
Så vilka är de mer avgörande faktorerna?
– Antalet sva-lektioner förstås, men tidigare läs- och skrivfärdigheter är också viktiga för hur snabbt det kan gå.
Vidare fann hon att elever som erbjöds att läsa många andra ämnen på svenska lärde sig snabbare.
– Här råder en stor variation mellan skolorna, på vissa skolor läser de bara kärnämnena, på andra kan de ha lektioner i 17 ämnen!
Ordkunskapen är otroligt viktig
En ytterligare faktor är den grad av studiehandledning på modersmålet som de kan få. Ju mer vägledning, desto snabbare lär de sig svenska.
Att hon valde att titta på deras ordförråd beror inte bara att detta var lättare att mäta i en kvantitativ studie, det beror också på hennes erfarenheter från tio år som svensk- och sva-lärare: storleken på ordförrådet har en enorm betydelse för inlärningen.
– Det kanske låter självklart, men jag skulle önska att ordkunskaper betonades ännu mer på lärarutbildningarna.
Det skulle i sin tur få lärare ännu mer uppmärksamma på kunskapsnivån hos sina elever i klassrummet.
– En klass kan verka rätt homogen, man kan lätt tro att eleverna ligger på ungefär samma nivå. Men så är det sällan, därför är mitt råd att vara uppmärksam på skillnaderna, ta reda på var varje elev ligger.
Det låter arbetskrävande i ett ämne med krympande resurser?
– Jag förstår att tiden är knapp och man har många elever, men det är värt arbetsinsatsen att se till att alla lär sig de viktigaste orden i ett tidigt skede.
En faktor som ofta lyfts fram för att förklara varför vissa elever lär sig snabbare än andra är mängden kontakter med svenskspråkiga jämnåriga. Denna ”sociala faktor” finns inte med i hennes studie, men Anna Ingves hoppas kunna studera den längre fram.
LÄS ÄVEN
Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning
Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren
Därför behöver många sva-elever individuellt stöd
