Nyanlända elevers engelska glöms bort
Forskaren Jenny Bergström har själv en bakgrund som lärare i svenska och engelska på gymnasiet, varav fem år på Språkintroduktionsprogrammet.
Forskning
Elever på Språkintroduktion har fullt fokus på att lära sig svenska. Men engelskan då? Den har på ett olyckligt vis hamnat i skymundan, konstaterar forskaren Jenny Bergström.
– Utan engelska klarar de sig inte i Sverige idag.
Hon har själv en bakgrund som lärare i svenska och engelska på gymnasiet, varav fem år på Språkintroduktionsprogrammet.
– Jag slogs då av hur låg status engelska hade på programmet. Och det bekymrade mig.
Nu har hon skrivit en avhandling på temat och disputerade nyligen vid Umeå universitet. I ett läsår följde hon undervisningen på Språkintroduktionen på två olika skolor och intervjuade elever, lärare och övrig skolpersonal.
– Det är förbluffande hur lite de ens tänkt på ämnet engelska. När jag frågade om undervisningen i engelska så började de flesta istället tala om undervisningen i svenska.
Behovet av engelska allt större
Jenny Bergström ifrågasätter inte den vedertagna sanningen att svenska språket är nyckeln till att lyckas i Sverige, att språket är själva förutsättningen för att klara olika utbildningar och för att i slutändan kunna försörja sig.
– Men samtidigt har behovet av engelska blivit allt större. Det märks när eleverna ska gå vidare till ett nationellt program och när de sedan ska vidare till högre studier. Men även för jobb som inte kräver högskoleutbildning behövs ofta goda engelskkunskaper, snickare och vårdbiträden behöver också kunna bra engelska.
I avhandlingen citerar hon Skolverket som skriver att engelskkunskaper ”ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och delta i internationellt studie- och arbetsliv”.
– En av eleverna i studien som kämpade med engelskan förklarar att engelska är ett viktigt språk i Sverige och att svenskar ofta verkar prata halva meningen på svenska och halva på engelska.
Hon betonar att även andra ämnen på Språkintroduktion kan komma i bakgrunden när allt fokus ligger på svenskan, men där finns en viktig skillnad:
– I ämnen som historia och samhällskunskap blir det ändå en träning på svenska, vilket kan leda till samarbeten med svenskämnet som man inte ser vad gäller engelskan.
Enormt utmanande arbetsförhållanden
De engelsklärare som hon intervjuade på de två skolorna känner sig ofta ”ensamma”.
– De har svårt att få sina röster hörda i ämneslaget för de nationella programmen, de har ingen förstelärare som för deras talan, de får nästan inga resurser till ämnesutveckling och saknar stöd från ledningen. Ja, de har en känsla av att vara nedvärderade. Och jag känner igen den känslan från min tid som engelsklärare på Språkintroduktion.
Dessa engelsklärare har enormt utmanande arbetsförhållanden, menar hon, något som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Vissa elever talar flytande engelska vid ankomsten till Sverige, andra kan inte ett ord.
– I samma klassrum kan en lärare behöva undervisa i engelska 1 och 5 samtidigt. Många elever beskrev för mig att de var motiverade att lära sig bättre engelska, men tyckte att undervisningen inte blev intressant eller relevant för dem.
Flera berättade också att information kring engelskans betydelse för deras framtid i Sverige var något de diskuterade utanför skolan med till exempel föräldrar, gode män eller likande. Men inte i skolan – vilket ledde till stor frustration och osäkerhet.
”Organisationsfråga”
Förutom att höja engelskan status, efterlyser Jenny Bergström ett närmare samarbete mellan språklärare i svenska och engelska.
– Idag fungerar engelskan oftast som ett separat block på tre lektionstimmar i veckan. Undervisningen skulle dra fördel av samarbeten med svenskan då mycket av det som svenskundervisningen berör även är relevant i ämnet engelska, som att skriva krönikor eller läsa noveller.
Samtidigt understryker hon att ämnesutveckling av det här slaget inte bara kan vara något som språklärare själva har att hantera, det bör vara en ”organisationsfråga”.
– Skolornas ledningar måste bli bättre på att lyfta betydelsen av engelskan i dessa elevers utveckling. De måste också bli bättre på att integrera Språkintroduktion med övriga program, idag ses programmet ofta som något vid sidan av eftersom eleverna läser ämnen på grundskolenivå. Men det är ett gymnasieprogram.
LÄS ÄVEN
Både kunskapssyn och läromedel måste uppdateras
Därför ställer metaforer till det för sva-elever
Gymnasiereformen skapar oro bland engelsklärare
Här får lärarstudenterna gedigen praktisk träning
