Nya studenter klarar inte av den akademiska engelskan

Mängden engelsk kurslitteratur på högskolorna har ökat kraftigt under 2000-talet. En rapport från Språkrådet i fjol visade att var fjärde kurs numera helt saknar litteratur på svenska. Den här snabba utvecklingen har inneburit stora utmaningar för studenterna.  

I sitt avhandlingsarbete bearbetade Linda Eriksson enkätsvar från cirka 300 elever på elva gymnasieskolor och 200 studenter på tre universitet. Alla hade samhällsvetenskaplig inriktning på sina studier. Med hjälp av kompletterande djupintervjuer framträdde ett mönster som förvånade henne:

– Jag hade inte väntat mig en så negativ inställning till engelskan på universitetet. Studenterna beskriver att det är både svårt, stressigt och tidskrävande.

Dagens unga generation är ju marinerad i engelska, de borde väl inte ha så stora problem med språket?

– De hör mycket engelska och kan ofta prata flytande tidigt, men många är helt oförberedda på den akademiska engelska som de måste läsa på universitetet. En del beskrev mötet med litteraturen som “en chock”.

De tror att de är bättre på engelska än de är?

– Ja, en del av dem. I min studie finns det en grupp studenter som uttrycker att de trodde att de var jättebra på engelska i gymnasiet och att engelskspråkig kurslitteratur därför inte skulle vara något problem.

Inte bara engelsklärarnas ansvar

Linda Erikssons forskning, som hittills lett till en vetenskaplig artikel, visar att en dryg tredjedel av de tillfrågade studenterna på universitetet har ”ganska” eller ”mycket” svårt med den engelska litteraturen. Och nästan alla läser långsammare på engelska än på svenska.

Svaren från eleverna på gymnasiet visar att en något lägre andel har problem att ta till sig skriven engelska, vilket kan vara en indikation på nivån på texterna är för låg, menar Linda Eriksson.

– Mina intervjuer visar att de elever som fått läsa akademisk litteratur på gymnasiet var bättre rustade än andra. En student berättade om sin framsynta samhällskunskapslärare som förstått betydelsen av att introducera sådana böcker.

Hon menar att ansvaret för att förbereda eleverna inte bara ligger på engelsklärare, utan på i stort sett alla lärare på gymnasiet. 

Slår ett slag för Engelska 7

Samtidigt vill hon slå ett slag för att fler elever ska uppmuntras att läsa Engelska 7 på gymnasiet:

– Vi måste bort från föreställningen att det är en kurs som bara de bästa ska välja, att den skulle rikta sig till en elit. 

Idag är det bara knappt hälften av eleverna som läser Engelska 7, det borde vara betydligt fler, menar hon.

– Min forskning visar att de elever som läst Engelska 7 klarar litteraturen mycket bättre på universitetet.

Ett ytterligare budskap till landets skolor är att bättre informera eleverna om vad som väntar vid högre studier.

– I högskolans kurskatalog kan där stå att undervisningsspråket på en kurs är svenska, men sedan visar det sig att den mesta litteraturen är på engelska.

Krävs mjukare övergång

Hon menar också att högskolorna själva skulle kunna göra mer för att skapa en mjukare övergång från gymnasiet. En metod kunde vara att inledningsvis använda kurslitteratur på svenska och allt eftersom introducera texter på engelska. 

En annan metod, som använts länge i Finland, är att ha riktlinjer för hur många sidor studenterna förväntas läsa beroende på språkets svårighetsgrad. 

– På Åbo Akademi finns det till exempel en generell rekommendation att studenterna kan förväntas läsa 10–12 sidor per timme på sitt förstaspråk men 4–6 sidor per timme på ett främmande språk.

LÄS ÄVEN

Sverige faller på rankning över engelskkunskaper

Forskaren om elevernas hemliga liv – på engelska

Skämten ger en djupare språkförståelse

Många elever är ängsliga för att prata på engelskan

Engelsklärare sågar låga kraven i nationella provet