Läsförståelse i fokus när elever läser skönlitteratur i skolan
Anna Nissen disputerade nyligen vid Karlstads universitet med avhandlingen ”Nordic literature instruction”.
Forskning I årskurs sju utgör skönlitteratur cirka en tredjedel av undervisningstiden i svenska. Men fokus ligger på läsförståelse, inte på litterära genrer och begrepp. Det konstaterar forskaren Anna Nissen som gjort en jämförelse med övriga Norden.
Sverige sticker ut på ytterligare ett sätt i hennes studie: Ämnet svenska har färre undervisningstimmar i högstadiet än vad modersmålen har i alla de övriga nordiska länderna. I Danmark har danskan betydligt många fler timmar och detsamma gäller för Island.
– Det var en nyhet även för mig att skillnaderna i undervisningstid är så stora, säger Anna Nissen som nyligen disputerade vid Karlstads universitet.
I avhandlingen undersöker hon hur nordiska lärare använder skönlitterära texter i sin undervisning. Forskningen bygger på videoobservationer i drygt 70 klassrum och en webbenkät som besvarats av cirka 700 lärare över hela Norden. I projektet samarbetade hon med forskare från de övriga nordiska länderna.
Tiden som avsätts för skönlitteratur skiljer sig inte mycket åt, Sverige ligger med cirka 35 procent något över Norge men klart efter Island.
Känner igen sig i lärarnas ansträngningar
Anna Nissen konstaterar att debatten om svenska elevers läsförmåga tycks ha påverkat hur lärare undervisar om skönlitteratur:
– Jag är själv svensklärare och känner igen mig i kollegornas ansträngningar att jobba med läsförståelse, att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att förstå texten.
Undervisning om skönlitterära genrer och begrepp är vanligare i Danmark, Norge och Finland – men då utnyttjas de skönlitterära texterna till att lära eleverna begreppen, inte för att förstå texterna bättre.
– Trots att lärarna i Norden ofta använder skönlitteratur i undervisningen innebär det inte att eleverna erbjuds möjligheter att utveckla sin litterära kompetens i särskilt stor utsträckning.
En tredjedel av tiden ägnas åt skönlitteratur
Anna Nissens forskning visar även att lärare i olika länder lägger upp sina lektioner på olika sätt.
– Hos oss i Sverige är det vanligt med längre sammanhängande pass där tiden används både till att läsa en text och till att arbeta med texten, till exempel genom att svara på frågor eller diskutera textens innehåll.
Bra eller dåligt?
– Det finns både för- och nackdelar. Ett längre pass ger möjlighet till större fördjupning, men det kan också vara svårt för eleverna att hålla uppe koncentrationen. I de finska klasserna som jag observerade handlade lektionerna ofta om flera olika saker, vilket kan vara både stimulerande och splittrande.
Att använda cirka en tredjedel av undervisningstiden till skönlitteratur, är det mycket eller lite?
– Man kan knappast säga att det är lite, om man ser till kursplanen är det ju väldigt mycket annat som också ska hinnas med. Och jag tycker att det är intressant att det är så vanligt att eleverna i svenska klasser så ofta får läsa samma bok.
På en punkt var alla överens
Lärare i de olika länderna prioriterar emellertid olika genrer. Samtida noveller läses oftare i Norge, Danmark och Finland än i Sverige och Island – och ungdomsromaner läses oftare i Danmark än i de andra länderna.
På en punkt var i stort sett alla lärarna i enkäten ense: Läsning av skönlitteratur är ett sätt att ge elever positiva läsupplevelser.
– De svarade också att läsningen kan bidra till att utveckla elevernas språkliga färdigheter och ge dem kunskap om andra människor och deras levnadsvillkor.
Här kan du läsa avhandlingen ”Nordic literature instruction”.
LÄS ÄVEN
”Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning”
Så öppnar de nya världar – med skönlitteratur
Forskaren: Elever får inte lära sig att njuta av skönlitteratur i skolan
Användningen av skönlitteratur spretar i engelskan
