Läs- och skrivsvårigheter får många att kugga gymnasiet

För några veckor sedan försvarade Pär Sehlström sin avhandling vid Umeå universitet. Den handlar om vilken roll som läsförmåga, lässvårigheter och skrivande har för betygen – samt vilka utmaningar i skrivande som elever med lässvårigheter kan ha.

Pär Sehlström är språkforskare knuten till Umeå universitet och lektor och språklärare vid Luspengymnasiet i Storuman. Där hade man tidigare testat att jobba ämnesövergripande med skrivträning i alla ämnen – med goda resultat.

– NO-läraren gillade det verkligen, hans elever ville inte sluta skriva!

159 elever i studien

Pär Sehlströms erfarenheter från detta ämnesövergripande projekt bidrog nåra år senare till valet av forskningsämne och den delstudie han genomförde vid ett annat gymnasium i Norrland. Det undersökta gymnasiet ligger i ett område som varken är socioekonomiskt utsatt eller välbärgat. 159 elever deltog i studierna, varav alla hade svenska som modersmål.

För att bedöma läsförmåga gjordes i årskurs 2 en screening av elevernas ordigenkänning och läsförståelse – och de fick skatta sin egen skrivförmåga. Eleverna fick sedan skriva fyra texter på svenska och engelska, både narrativa och argumenterande.

De argumenterande texterna var särskilt utmanande och de största problemen hade eleverna med lässvårigheter som bara haft ett års svenska och engelska, främst elever på yrkesprogrammen.

– Det visade sig att just dessa elever också riskerade att få lägre betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och historia.

Däremot förvånade det honom att lässvårigheter inte verkade ha lika stor betydelse för betygen i dessa ämnen om de studerat svenska och engelska i två år. 

– Jag tycker att slutsatsen tyder på följande: låt alla elever fortsätta med båda språken i årskurs två. 

Du efterlyser nya skrivningar i läroplan och kursplaner?

– Absolut! Det finns risk att vi sviker eleverna idag. De behöver stöttning i läsning och skrivande för att klara gymnasiet och det måste skrivas fram mer explicit i kursplanerna.

Och dina resultat pekar mot ett behov av mer läs- och skrivundervisning i alla ämnen?

– Ja, i alla ämnen och i alla kursplaner. Det är uppenbart att de får för lite läs- och skrivträning i grundskolan, annars skulle inte behovet uppstå på gymnasiet. 

Forskaren: Måste tala mer om detta

Sedan många år är det närmare en tredjedel av alla som går gymnasiet som inte klarar sin examen, en hög siffra vid en internationell jämförelse. Faktorer som brukar lyftas fram är socioekonomisk status, föräldrars utbildningsnivå, undervisningens kvalitet, studieprogram och en oförmåga att stötta killar som i högre grad misslyckas på gymnasiet. 

– Men nu måste vi också börja tala mer om vilken läs- och skrivträning de får under hela sin skolgång, inte minst också när de går på gymnasiet och då integrerat i alla ämnen.

Studien stärkte också den etablerade teorin, att läsning är en resurs för skrivande – och att läsförmåga i svenska (förstaspråket) spelar roll för skrivande även på engelska (andraspråket).

Utfallet visade vidare att elever med lässvårigheter i svenska behöver skrivstöttning och speciallärarstöd i både svenska och engelska inom många områden såsom övergripande textorganisation (makronivå) och språkligt stöd, till exempel i stavning, grammatik och kohesion (textbindning, sambandsord).

– I sådant stöd bör även elevers självskattade skrivförmåga ingå, vilket kan användas till feedforward (framåtsyftande återkoppling) så att läraren kan haka i sin kunskapskrok i elevens kunskapskrok.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Sämsta betygen i svenska på över tio år

Sandström: Dags att använda skriftspråket i skolan igen

Herlitz: Så blir läsningen ännu mer central i undervisningen

Anpassningar får inte innebära att kraven sänks

Larmet: Sämre lärande när ämnena svämmar över