Reformen stympar samhällskunskapen för yrkeseleverna
”Det räcker inte att bara lära sig om regering och riksdag och hur man röstar”, säger forskaren Evelina Möllenborg.
Forskning
Elever på yrkesprogram har inte bara färre timmar samhällskunskap än elever på högskoleförberedande program, de har också en annan typ av undervisning.
– Hur ska de kunna fostras till demokratiska medborgare när de inte behöver lära sig om politiska ideologier? frågar sig forskaren Evelina Möllenborg.
Förändringarna i läroplanen 2011 (Gy11) innebar en halvering av antalet undervisningstimmar i samhällskunskap för elever på yrkesprogrammen. Dessförinnan hade de haft lika många timmar som eleverna på högskoleförberedande program.
Evelina Möllenborg, som undervisar blivande ämneslärare i samhällskunskap på Linnéuniversitetet, undersöker i sin avhandling vilka effekter förändringarna har haft.
– Jag är rädd att vi är på väg att skapa ett A-lag och ett B-lag. Undervisningen på de högskoleförberedande programmen betonar analysförmåga och diskussion, medan eleverna på yrkesprogrammen får nöja sig med mer enkla faktakunskaper.
Hon har intervjuat 98 gymnasieelever från bägge programmen samt lärare i samhällskunskap och rektorer på nio olika skolor.
Hur har eleverna på yrkesprogrammen reagerat på den undervisning de fått?
– Det varierar förstås, men flera av dem var besvikna över att uppgifterna som de fick var för enkla, ”jag behöver inte göra något för att få godkänt”.
Varför får de inte mer utmanande uppgifter?
– Till viss del beror det nog på fördomar om elever på yrkesprogrammen, att de skulle vara mindre teoretiskt begåvade. Som en elev uttryckte det: ”jag valde mitt yrkesprogram för att jag är intresserad av det yrket, men jag är intresserad av annat också”.
”Svårt att orientera sig”
Yrkeseleverna var också, i högre grad än de andra eleverna, kritiska till lärarna när deras åsikter blev ifrågasatta.
– Flera betonade att lärarna bör vara ”neutrala”, inte hindra dem att ha de åsikter som de har. ”Jag måste få tycka som jag vill.”
Och vad sa lärarna om den kritiken?
– Att det ingår i deras demokratiuppdrag att lära eleverna att deras åsikter kan bemötas med kritiska frågor. Och det gäller i synnerhet om åsikterna är kontroversiella.
I läroplanen står att ”elever genom undervisningen ska fostras till demokratiska medborgare”. Evelina Möllenborg ser ett problem här vad gäller eleverna på yrkesprogrammen.
– När ämnesplanen inte längre innehåller moment om politiska ideologier så får eleverna svårt att orientera sig och utvecklas till just demokratiska medborgare. Det räcker inte att bara lära sig om regering och riksdag och hur man röstar.
”Tiden är knapp”
Intervjuerna med de 22 lärarna visar att flera av dem inser bristerna i ämnesplanen:
– De försöker trots allt klämma in diskussioner om ideologierna. Men tiden är knapp och de känner sig pressade av att hinna med alla saker som ska bedömas och betygsättas.
Men Evelina Möllenborg vill också betona en glädjande slutsats av intervjuerna med eleverna, en slutsats som är giltig oavsett vilka program det handlar om:
– Elever som gillar sina lärare tycker också om ämnet och känner att de lär sig mycket. Relationen till läraren är viktigare än allt annat, är relationen god är man också beredd att bli kritiserad för sina åsikter.
Så möter han extrema åsikter i klassrummet
Forskarna: Så bemöter du elever som har ensidiga åsikter
