Forskarna: Så bemöter du elever som har ensidiga åsikter
Anders Persson och Mikael Berg forskar om hur lärare hanterar kontroversiella frågor i klassrummet. Foto: Privat
Forskning Anders Persson och Mikael Berg forskar om hur lärare hanterar meningsskiljaktigheter kring kontroversiella frågor i klassrummet. Men inte i syfte att tala om vad som är rätt och vad som är fel. Det lämnar de över till professionen.
Hälften av eleverna i klassrummet kör epa-traktor och bensinpriserna stiger, vilket hotar deras vardag och skapar hätska diskussioner om hållbarhetsfrågan kontra rätten att leva som man vill. Vad ska läraren göra? Miljöperspektivet ska ju trots allt genomsyra all undervisning i skolan. Men att bara slå fast att det finns brister i elevernas resonemang vidgar sannolikt inte deras perspektiv. Det konstaterar Anders Persson och Mikael Berg som har forskat om olika sätt att hantera kontroversiella frågor i klassrummet, med hjälp av åtskilliga intervjuer med erfarna lärare samt klassrumsobservationer.
– Det finns många sätt att hantera åsiktsskiljaktigheter i klassrummet. Vår ambition har varit att beskriva komplexiteten och erkänna de svårigheter som kan uppstå när motstridiga berättelser ställs mot varandra. Alltså hur sjutton man kan möta eleverna på ett sätt som bidrar till att vidga deras förståelse för kontroversiella frågor när de redan har tagit ställning, säger Anders Persson, docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan Dalarna.
Synliggör tyst kunskap
Deras syfte har inte varit att hitta brister i lärares undervisning, tvärtom.
– Man kan säga att vi har gjort vetenskap av lärares kunnande för att synliggöra deras tysta kunskap. Målet har varit att bidra med begrepp som beskriver de avvägningar som de ofta står inför, säger Mikael Berg, docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Anders Persson fortsätter:
– Väldigt mycket av vår forskning handlar om att skapa ett gemensamt språk för att samtala om olika frågor. Men sedan lämnar vi över till professionen att försöka förstå hur de kan dra nytta av och omsätta resultaten i den verksamhet som just de befinner sig i.
Fyra sätt att hantera elever med ensidig samhällsbild
Anders Persson och Mikael Berg har identifierat fyra metoder, som passar för olika elever och i olika situationer.
1. Engagerande kunskapsinnehåll
”Det handlar om att möta eleven genom att försöka aktivera dennes egen syn på frågor. Att försöka skapa ett sammanhang och ställa frågor som gör att eleven får en bredare syn på frågan”, säger Mikael Berg.
2. Utmanande kunskapsinnehåll
Läraren erbjuder en alternativ synvinkel som står i kontrast till elevernas befintliga förståelse av samhället.
”Exempelvis om en elev har en uppfattning av historien som är faktamässigt felaktig. Då kan läraren utmana eleven med en berättelse som bygger på en mer vetenskaplig grund, med en historia som går att belägga”, säger Mikael Berg.
3. Kompletterande kunskapsinnehåll
”Om en elev säger ’jag bor på landsbygden, landsbygden är alltid förlorare i relation till staden’ så ger läraren exempel på vinster med att bo på landsbygden och kan samtidigt bekräfta eleven: ’Du bär också på erfarenheter som är viktiga och användbara’”, säger Anders Persson.
4. Förenande kunskapsinnehåll
Här kan man exempelvis peka på att stad och land hänger ihop, att de är beroende av varandra och att det ena inte är bättre än det andra.
Forskarna: Anders Persson är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan Dalarna. Mikael Berg är docent i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. De har skrivit en rad vetenskapliga artiklar på det här temat, bland annat ”The Didactic Function of Narratives – teacher discussions on the use of challenging, engaging, unifying, and complementing narratives in the history classroom”.
LÄS ÄVEN
Så möter han extrema åsikter i klassrummet
Uppgiften som får yrkeseleverna att vilja läsa
