Forskaren om hur elever gör sitt språkval
Ingela Finndahl, gymnasielärare i franska och svenska, disputerade tidigare i år med en avhandling som bland annat undersökt hur elever tänker när de gör sitt språkval i årskurs 5.
Forskning
De allra flesta femteklassare är fyllda av entusiasm inför valet av moderna språk. De drömmer om semester i Spanien, skidåkning i Österrike eller jobb som handbollsproffs i Frankrike.
– Jag tror att vi kan bli bättre på att få dem att behålla denna höga motivation genom hela högstadiet, säger forskaren Ingela Finndahl.
Hon är själv gymnasielärare i franska och svenska och disputerade tidigare i år vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Young students´ Language Choice in Swedish compulsary school – expectations, learning and assessment”.
– Det finns en del forskning om högstadieelevers syn på moderna språk, men min studie är den första som undersöker inställningen redan på mellanstadiet.
Moderna språk är det enda ämne som inte är obligatoriskt, vilket kan bidra till att cirka 15 procent hoppar av sina studier i spanska, franska eller tyska innan de gått ut nian.
”Nyfikna och motiverade”
En orsak till att de hoppar av kan vara att möjligheten finns, men forskning visar att det också beror på att eleverna tycker att språkinlärningen är betungande. Det var mot den bakgrunden som Ingela Finndahl ville undersöka hur deras syn på ett nytt språk såg ut när det var dags att välja i årskurs fem.
– Jag ville veta hur de gjorde sina val, vad de vill lära sig och vilken nytta de ville ha av språken.
Därför följde hon med språklärare till fyra olika mellanstadieskolor (i en medelstor kommun) när de skulle informera om språkvalet.
– Jag slogs av hur nyfikna och motiverade eleverna var, nästan allihop. De såg både fram emot att lära sig ett nytt språk och få lära sig mer om länderna där det talas.
Vad drömde de om att använda språkkunskaperna till?
– Några hade yrkesdrömmar som handbollsproffs i Frankrike, fotbollsproffs i Spanien eller egenföretagare i ett nytt land. Men de allra flesta ville kunna använda språket vid resor till platser som Kanarieöarna eller alperna.
Fram till 1994 var det bara möjligt att välja franska eller tyska, när sedan spanska tillkom blev det snabbt det mest populära språket. Siffrorna från förra läsåret är tydliga: 58 procent valde spanska, 22 procent tyska och 20 procent franska.
– Spanskan dominerar både för att det talas i fler länder och för att Spanien är det mest populära turistlandet för svenskar. Och för att många elever tror att språket är lättare än de andra två.
Föräldrarnas åsikt vägde tungt
För att undersöka vad barnen tyckte om sina nya språk följde Ingela Finndahl sedan tre elevgrupper under deras första läsår (2019–2020) på ”en rätt stor” skola: 26 elever i spanska, 17 i tyska och 6 i franska.
– Mina intervjuer och enkäter visade att deras språkval hade avgjorts mer av föräldrarnas åsikter än de hade trott i femman. Att kunna få hjälp hemma verkar ha varit ett avgörande motiv.
Du skriver att ”det är mycket känslor förknippade med språkinlärning”. Vad såg du av det?
– När man försöker tala ett nytt språk blottar man sig för andra på ett annat sätt än vid en lektion i exempelvis historia. Och man gör det med nya kamrater omkring sig och inte sällan i en ny skola. Det ställer extra höga krav på ett gott klassrumsklimat.
Vad tyckte de om undervisningen?
– Deras motivation avtog en aning mot slutet av sexan, men i det stora hela var de nöjda och fortsatt förväntansfulla. Pojkar och flickor var lika motiverade, vilket var intressant med tanke på tidigare studier som pekat på mindre motivation hos pojkar.
Vad har du för medskick till lärare som märker att motivationen tryter på högstadiet?
– Jag tror att man kan lyssna mer till elevernas egna tankar om undervisningen, föra in mer musik, reportage, tv-serier och annat som väckt deras intresse i sociala medier. De badar ju i engelska, men man skulle kunna ge dem fler dopp i det nya språket.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige
Platt fall för satsning på moderna språk
Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem
