Forskaren: Elever luras när känslorna tar över

Foto: Vi Lärare/Adobe Stock

Marie Wejrum är universitetsadjunkt vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur på Karlstads universitet.

Elever är duktiga på källkritik men kan ha svårt med argumenterande texter – i synnerhet om textbudskapet kombineras med rörliga bilder och länkar. Det konstaterar läraren och forskaren Marie Wejrum som närstuderat åttondeklassare.

Eleverna är drillade, men …
Dagens elever är medvetna om att mycket information som når dem på nätet kan vara både hårdvinklad och felaktig, de är drillade i att vara källkritiska. Men när de blir känslomässigt berörda av ett budskap kan de glömma den källkritiska blicken. Det märkte Marie Wejrum exempelvis när de fick läsa om tjejer som utsatts för grooming eller för barnäktenskap.

– De blev så upprörda av vad de läste att det inte blev viktigt för dem varifrån informationen kom.

Svårt att sortera i flödet
Unga har ofta en stor vana vid att ta till sig information som kommer till dem via flera kanaler, eller modaliteter, samtidigt: via skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Men erfarenheterna av att kunna sortera i det digitala flödet varierar. Och även de mest erfarna möter utmaningar. Tempot är högt och det blir allt vanligare med ”deep fakes” och annan desinformation.

– Därtill försvinner informationen snabbt, det blir inte samma lugna läsning som med analoga texter.

Imponeras av titlar
Ungdomar är precis som vuxna, de påverkas av vem budskapet kommer ifrån. Men vuxna har ändå hunnit få större kunskap och erfarenhet av vilka personer och institutioner vi törs lita på. Marie Wejrum kunde konstatera att åttondeklassarna fäste stor vikt vid titeln på den som skrivit en debattartikel, en vd eller vice vd skattades särskilt högt.

– De tyckte att personer med sådana titlar var imponerande och att de säkert var måna om att komma med korrekt information, att de var personer att lita på. Därmed försvagades den kritiska blicken.

Krävs mer undervisning
När argumenterande budskap numera når barnen på så många olika sätt – ofta läser, lyssnar och tittar de på rörliga bilder samtidigt – blir det lättare för avsändaren att smyga in dolda budskap. Det kan vara genom suggestiv musik eller upprörande bilder eller ett språk som väcker djupt liggande känslor.

– Då kan det vara svårt för ungdomarna att värja sig. Var finns de logiska argumenten bakom budskapen? Sifferbevisen? Här tror jag att lärare kan göra mer för att hjälpa dem.

Marie Wejrum

Marie Wejrum är knuten till Institutionen för språk, litteratur och interkultur vid Karlstads universitet. Hennes avhandling bygger på intervjuer och videoobservationer av elever i tre klasser i årskurs 8 som vid fyra tillfällen fått läsa multimodala argumenterande texter. Därefter har eleverna, parvis och i grupp, diskuterat och svarat på frågor om innehållet.