Forskare: Undervisning i hållbarhet bör omsättas i aktiv handling
Forskning Hur undervisar man bäst om hållbarhet? Ämnesövergripande förstås – men också i samarbete med externa aktörer och genom att elever tränas i att omsätta sina kunskaper i aktiv handling. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
Svensk- och engelskläraren Marie Grice har varit med och undervisat i hållbarhet i nästan tio år på Uddevalla gymnasieskola. Nu har hon också skrivit en avhandling i ämnet vid Göteborgs universitet.
– För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling, säger hon.
Utbildning i hållbar utveckling är tydligt framskrivet i skolans styrdokument: eleverna ska få en förståelse för hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Och de ska själva få redskap för att leva hållbart och bidra till samhällets omställning.
Det där sista har fått för lite uppmärksamhet, menar Marie Grice:
– Det mesta har handlat om att utveckla elevernas förmåga att resonera och kritiskt reflektera kring hållbarhet. Men det räcker inte.
Finns det någon tydlig definition av ”undervisning i hållbar utveckling”?
– Nej! Och forskning har visat att lärare själva har svårt att definiera vad det är.
"Det borde ingå"
Hennes eget bidrag till forskningen bygger på enkäter med elever och lärare samt en analys av grundskolans ämnesplaner i samhällskunskap, historia, religion och geografi.
– Ämnesplanerna betonar analytisk förmåga, inte aktiv handling, trots att det också borde ingå.
Hennes enkätstudie med elever på 16 olika skolor visar att elever som ser positivt på ämnesövergripande projekt och samarbete klarar större hållbarhetsprojekt bäst. I avhandlingen undersöks hur undervisningen ska kunna göra det möjligt för eleverna att omsätta sina kunskaper i praktisk handling.
Det har Marie Grice själv erfarenhet av, som parallellt med avhandlingsarbetet fortsatt att arbeta med i första hand eleverna på teknikprogrammet. Bland annat har hon och kollegorna – i samarbete med samhällsbyggnadskontoret i Uddevalla – låtit eleverna genomföra intervjuer och enkäter med invånare om hur de använder kommunens grönområden.
– Sedan fick eleverna analysera svaren. Vissa av deras intervjupersoner hade synpunkter på störande trafik nära grönområdet, medan andra var måna om att bilarna kunde ta sig fram.
Hur reagerade eleverna på uppgiften?
– De tyckte att det var spännande att samla in kunskaper som samhället behöver! Det stärkte deras självkänsla och självtilltro, gjorde dem ännu mer motiverade för ämnet.
"Får aldrig pådyvla dem åsikter"
Resultaten av deras arbete har de varje år – före pandemin – kunnat presentera för en grupp medborgare under en kväll på Bohusläns museum. Och samhällsbyggnadskontoret har haft stor nytta av deras rön.
– Vi vill stimulera eleverna till handling. Men det kan vara en svår balansgång beroende på frågan, vi får aldrig pådyvla dem åsikter, vi måste alltid lära dem kritiskt tänkande.
I den ämnesövergripande undervisningen samarbetar du med lärare i teknik, samhällskunskap och matematik. Hur bidrar du själv i svenska och engelska?
– I svenskan arbetar vi till exempel med muntliga framställningar av det som eleverna får fram från intervjuerna. Och i engelskan finns ju mycket texter att läsa om ”sustainability”, bland annat har vi undersökt hur andra städer i Europa arbetar med hållbarhet.
Här hittar du Marie Grices avhandling.
LÄS ÄVEN
Odling lyfter SFI-elevernas språk – och självförtroende
Choklad ger elever en aha-upplevelse
Hon vill att ny teknik problematiseras mera
Kreativa övningar lär eleverna om hållbarhet
