Elevstyrda diskussioner – med begränsade ämneskunskaper

Elevers engagerade diskussioner om aktuella samhällsfrågor kan vara bland det mest stimulerande i undervisningen i samhällskunskap. Men det är också bland det mest utmanande. Det menar gymnasieläraren Kerstin Hudner Sidén, som i sin licentiatuppsats analyserar en elevstyrd diskussion om en samhällsfråga utan lärares direkta inblandning.

Samhällsfrågor är komplexa att förstå och de kan vara moraliskt laddade att diskutera. Det är inte ovanligt att diskussioner i klassrummet mer handlar om ett allmänt tyckande och att det då kan uppstå konflikter.

– Eleverna blir lätt osams och klankar ner på varandra och har ibland svårt att reflektera över vad som sägs och komma på argument. Att till exempel diskutera Palestinafrågan eller kriget i Ukraina kan minst sagt bli problematiskt, säger Kerstin Hudner Sidén, som är lektor i ämnesdidaktik i Stockholms stad.

Svårt att kritiskt granska argument

I ämnesdidaktisk forskning i samhällskunskap argumenteras det för betydelsen av att elever lär sig att diskutera med ett deliberativt förhållningssätt. Det innebär att kunna lyssna respektfullt på framförda argument och reflektera liksom att gemensamt sträva efter att komma överens i samtalet.

I en fallstudie av en elevstyrd diskussion i ett ungdomsparlament för gymnasieelever har Kerstin Hudner Sidén undersökt vad som hindrar respektive främjar deliberation om en samhällsfråga. Eleverna gick i årskurs tre på ett högskoleförberedande program.

Eleverna respekterade olika åsikter och strävade oftast att komma överens. Men de hade svårare för att kritiskt granska argument och att skapa delaktighet i samtalet.

Ett hinder för det deliberativa samtalet var elevernas brist på kunskap om den aktuella samhällsfrågan och på ett källkritiskt förhållningssätt, som att kunna ifrågasätta orsaksförklaringar eller hållbarheten i källor.

Eleverna i studien hade som uppgift att diskutera vad politikerna kan göra för att minska arbetslösheten bland utrikesfödda. Ingen i gruppen invände till exempel när elever blandade ihop begreppen asylsökande och arbetskraftsinvandrare. Några argumenterade även för förslag som kommunpolitiker inte har mandat att genomföra.

Duktiga på att lyssna och visa respekt

Kerstin Hudner Sidén vill ändå ge svensk skola ett gott betyg utifrån den här studien när det gäller diskussioner om samhällsfrågor som elever förväntas att leda själva.

– Eleverna var duktiga på att lyssna och respektera åsikter. Den demokratiska praktiken. För att en elevstyrd diskussion ska bli kvalificerad krävs dock samhällskunskapsundervisning som stöttar elevernas deliberation, kunskapsmässigt och demokratiskt genom förberedelser och designen av diskussionen.

Hon är positiv till att ibland låta elever diskutera i smågrupper om aktuella samhällsfrågor. 

– Jag tror att vi behöver jobba mer med att elever får möjlighet att träna på att framföra argument, lyssna på varandra och reflektera liksom att försöka enas om något i samtalet. Mot bakgrund av dagens polariserade samhällsdebatt och hoten mot demokratin i världen framstår det som särskilt viktigt. Deliberativa förhållningssätt kan leda till att fler elever deltar i diskussionen i klassrummet och att intresset för samhällsfrågor och politik ökar.

Kerstin Hudner Sidén har skrivit sin uppsats inom ramen för den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms universitet. Titeln är ”Vad hindrar och främjar ett deliberativt samtal i en elevstyrd diskussion? En fallstudie av undervisning i samhällskunskap på gymnasiet”.

LÄS ÄVEN

Rollspel fördjupar förståelsen för historien

Läs- och skrivsvårigheter får många att kugga gymnasiet

Så slits historielärare mellan olika uppdrag

Bedömningarna spretar i samhällskunskapen