Elever duktiga på att syna religiösa stereotyper

Anna Wrammert jobbade tio år som gymnasielärare i religion på Lundellska skolan i Uppsala. Där väcktes hennes intresse för hur elever talar om religion utanför klassrummet, hur de ser på världens religioner utifrån all information som dagligen når dem i olika kanaler.

Nyligen disputerade hon i religionssociologi vid Uppsala universitet.

–  Jag blev förvånad över hur nyanserad elevernas förståelse av religion är. De allra flesta har förmåga att problematisera informationen, de kan se igenom den förenklade och fördomsfulla bild som media ofta förmedlar.

"Fördomsfulla bilden stämmer inte"

Slutsatserna i avhandlingen drar hon utifrån 87 elevtexter på både studie- och yrkesförberedande program på tre olika skolor. Bland dessa elever valde hon ut ett 40-tal som hon talade med i fokusgrupper.

– Intresset var stort! I en klass ville 23 av 28 elever vara med i fokusgrupperna. Men jag behövde säga nej till en del, det var viktig att få en balans mellan killar och tjejer och mellan elever med olika religiös och etnisk bakgrund.

Därtill hade hon också långa individuella samtal med 14 elever.

– Självfallet måste jag vara försiktig med generella slutsatser med tanke på hur få elever jag träffat, men mönstren jag såg var väldigt tydliga.

Hur märktes det att de har förmågan att problematisera?

– Flera tog exempelvis upp situationen för muslimska rohingyer i Myanmar som förföljs och trakasseras av den buddhistiska militären – och påtalade att här stämmer inte den fördomsfulla bilden av våldsamma muslimer och fredliga buddhister.

"Avslöjar falska nyheter"

Anna Wrammert understryker hur annorlunda det är för dessa elever, jämfört med när hon själv gick på gymnasiet för 30 år sedan. Medan hon fick sina kunskaper om religion från läroböcker och traditionella media – så får dagens ungdomar det från sociala medier och populärkultur i en omfattning som hon inte var i närheten av.

– Mot den bakgrunden var det fascinerande att se hur duktiga de är på att avslöja falska nyheter och stereotyper.

Det var lite av en aha-upplevelse för henne hur de också kunde använda sociala medier för att få en ökad förståelse för religionen och dess roll i dagens svenska samhälle.

– När jag själv lärde mig om hinduismen kunde läroboken exempelvis visa en guru som mediterar i Indien, dagens ungdomar kan via sociala medier i stället följa hur unga hinduer lever i Sverige idag. 

Tipsar religionslärare

Ett av hennes råd till kollegorna är att använda sig av de kunskaper som eleverna besitter.

– Jag vet att det redan görs, men här kan finnas mer att hämta.

Samtidigt betonar hon att många av eleverna i undersökningen fäster stor vikt vid skolans roll, att skolan måste bidra med fakta och källkritik.

Du måste ha upplevt stora skillnader mellan säg djupt religiösa muslimer med invandrarbakgrund och sekulära svenskfödda gymnasister?

– Absolut, i synen på religionens betydelse i vardagen skiljer de sig åt. Men generellt sett är ungdomarna kunniga och vill gärna diskutera religion. De elever som kallade sig ateister uttryckte en kännedom om att Sverige är unikt, att religionen spelar en större roll i de flesta andra länder. 

Är inte ämnet känsligt?

– Jo, det är känsligt, det vittnar många om. De drar sig för att ta upp religion i större sällskap eller i stora forum på nätet, men diskuterar gärna i mindre sällskap. 

Är det känsligast för muslimer?

– Ja, de muslimska eleverna kände att de hela tiden var tvungna att förhålla sig till terrorism och IS. Men även de som kallade sig kristna uttryckte att det var känsligt att prata om den egna religionen, att de måste bekämpa bilden av att var pryda och tråkiga och lite udda.

Här hittar du Anna Wrammerts avhandling: Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

LÄS ÄVEN

Synen på religion alltför västerländsk

Meditation vidgar vyerna i religionen

Genus och religion - en fråga om makt 

Ny studie: Varannan 15-åring kan inte skilja fakta från åsikter