Därför vill forskare se fler digitala pennor i skolan

Tillsammans med forskarkollegan Ida Melander på Örebro universitet och Fredrik Lindstrand på Konstfack bestämde han sig för att undersöka möjliga användningar av digitala pennor i två klasser, i årskurs 4 och 8. De samarbetade med ett företag som försåg dem med pennor och följde arbetet med de undersökta klasserna. 

– De flesta eleverna hade aldrig använt digitala pennor tidigare och vi gav inga specifika instruktioner om hur de skulle användas. Lärare och elever fick tillsammans upptäcka hur de kunde arbeta med pennorna. 

Varför ville ni göra den här undersökningen?

– Skolan är i hög grad digitaliserad idag, vare sig vi gillar det eller ej. Det är vanligt att varje elev har en egen dator eller surfplatta, vi tror att en digital penna kan ha en roll här.

Vad är det elever kan göra med en digital penna och en skärm som de inte kan göra med penna och papper?

– Just när de arbetar i en digital miljö kan pennan vara ett bra hjälpmedel för att både skriva, räkna och teckna. Man kan använda olika färger i olika lager och använda sig av appar som är anpassade till pennorna. Och det är lättare att stryka och flytta texter än när man använder blyertspenna och suddgummi. 

”Mer entusiastiska i fyran än i åttan”

Eleverna reagerade rätt olika inför det nya verktyget.

– De var mer entusiastiska i fyran än i åttan. Fyrorna tyckte att de skrev snyggare på skärmen än på papper. De använde pennorna i matematik och de ritade och de utnyttjade appar som var kompatibla med pennorna. 

I fokusgruppen med eleverna i åttan var det vissa som inte riktigt såg poängen med pennorna.

– När de skulle jobba på skärmen var det flera som hellre använde fingrarna och tangentbordet. Men vissa gillade möjligheterna som öppnade sig när de använde pennorna i bildämnet. Det blev bra när de kunde få text och bild att samverka på skärmen. 

Och hur reagerade lärarna?

– Också lite blandat. Även om de såg möjligheterna med pennorna tyckte lärarna i fyran att eleverna inte riktigt var mogna för att hantera dem, de glömde dem och vissa kunde vara vårdslösa med dem. En lärare i åttan var mer positiv, hon gillade vad pennorna kunde göra på skärmen och hon såg poängen med att träna handskrift på det sättet.

”Fruktbar mix”

Detta är en av grundorsakerna till att forskarna ville utröna potentialen med pennorna: vetskapen att handskrivande är viktigt, att det stärker finmotoriken och förmågan att forma för hand – men att barn blir allt sämre på det i brist på övning. 

– Jag ser framför mig, att i framtiden kommer elever arbeta med två typer av texter samtidigt, en på papper med blyertspenna, en annan på skärm med digital penna.

Vägen dit lär dock bli lång, idag är det få skolor som använder digitala pennor. Och kostnaden är ganska hög, drygt 500 kronor för den aktuella pennan, tror Anders Björkvall. 

– Men ju fler som börjar använda dem, desto lägre lär priset bli.

Men kostnaden är inte hans största bekymmer, han lyfter snarare den nuvarande trenden, ledd att regeringen, att så långt det går minska antalet digitala inslag i skolan och återgå till böcker, block och pennor.

– Jag ser hellre en fruktbar mix av det digitala och det analoga, olika verktyg är bra för olika situationer.

Men för att den digitala pennan ska få en roll i mixen krävs en tydlig strategi från skolornas sida, konstaterar Anders Björkvall och hans forskarkollegor i sin rapport.

– För att pennan inte bara ska bli en ny kul pryl krävs samarbete mellan skola, beslutsfattare och tillverkare.