Därför ställer metaforer till det för sva-elever
Sonia Blomquist, till höger, försvarade nyligen sin avhandling vid Uppsala universitet.
Forskning
Elever som läser svenska som andraspråk (sva) på gymnasiet får för lite undervisning om metaforer, menar forskaren Sonia Blomquist som granskat ämnesplan och kurslitteratur.
– Vi använder fler metaforer än vi tror och inser inte hur svårt det blir för sva-eleverna.
Att ”ta höjd” för något, att ”sänka ribban”, att kämpa ”in i kaklet”, att ”stupa på mållinjen”, att ”känna sig uppåt”. Metaforer är inte bara något som används i skönlitterära texter – de förekommer hela tiden i allmänt tal, i artiklar och inte minst i vanliga läroböcker i skolans olika ämnen.
Forskning har rentav visat att mellan 7,5 och 18 procent av den språkliga kommunikationen består av metaforiska ord och uttryck. Därför borde andraspråkselever lära sig mer om dem i sina studier, menar Sonia Blomquist som nyligen försvarade sin avhandling på temat vid Uppsala universitet.
– I länder som USA, Storbritannien och Nederländerna har man forskat mycket om kunskaper i metaforiskt språk. Men i Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse. En stor del av den svenska sva-forskningen inriktar sig på nyanlända.
Får litet utrymme i läromedlen
Hon ville ta reda på i vilken uträckning som metaforer tas upp i undervisningen i sva på gymnasiet. Efter att ha studerat sju olika läroböcker kunde hon slå fast att bara en av dem hade ett ordentligt avsnitt om metaforer.
– De andra böckerna nämner bara att metaforer finns, men går inte in närmare på dem.
Likadant med ämnesplanen i sva för gymnasiet: På hela 16 ställen talar man om ordförrådets betydelse för att lära sig svenska som andraspråk, men inget om det metaforiska språket.
– Ämnesplanen ger en potential för att ta upp metaforer i ordförrådsundervisningen, men den har inte utnyttjats. Ett av målen i ämnesplanen är att jämföra sitt eget modersmål med svenskan, där skulle metaforer kunna komma in. Och jag skulle gärna se att de fick större utrymme på lärarutbildningen.
Många forskare har konstaterat att andraspråkselever har väldigt svårt med metaforer, det kanske är att ”lägga ribban för högt” när man inkluderar dem i undervisningen?
– Ja, så har det låtit, i synnerhet i Sverige. Men jag håller inte med. Man är kvar i en föreställning som går tillbaka till Aristoteles, som tyckte att metaforer var ett slags ”utsmyckning” av språket, något onödigt. Men så kan man inte resonera när denna typ av ord eller uttryck dyker upp överallt. ”Jag är så arg att jag kokar” – vi säger sånt utan att tänka på metaforen.
Vidare kan elever få svårt eftersom många metaforer ofta har en kulturell koppling.
– Att använda ångbåten Titanic som historisk referens är ett exempel som kom upp i intervjuerna. Många personer med en uppväxt utanför västvärlden förstår ingenting.
Hon menar att undervisning om metaforer skulle kunna göra lektionerna mer intressanta.
– Att ha ”tunghäfta” på arabiska är att ha ”svalt rakkniven”. Den som gillar att läsa kallas “bokmal” på svenska, “bookworm” på engelska och “bokråtta” eller “bokmus” på franska och italienska. Att jämföra metaforer mellan språk kan vara både roligt och utvecklande.
”Finns absolut ett intresse”
Sonia Blomquist har själv en bakgrund som lärare i svenska och litteratur. För avhandlingen intervjuade hon nio sva-lärare. Undervisar de alls om metaforer? Litegrann, svarade de, när de har argumentation och litteraturanalys. I övrigt inte mycket.
– De beskrev att metaforer skulle bli för svåra att förklara då skillnaden i svenskkunskaper mellan eleverna är så stora. De kände också tidspress och förklarade att sva-lektionerna ganska ofta ligger sent på dagen då eleverna är trötta.
Skulle de vara intresserade av att undervisa mer om metaforer om förutsättningarna var annorlunda?
– Jo, där fanns absolut ett intresse. Och när deras elever frågade om metaforer blev det bra diskussioner.
Att lära sig mer om metaforer innebär att eleven når en mer avancerad andraspråksnivå, menar Sonia Blomquist. I sin forskning riktar hon sig inte bara till sva-elever, det här gäller alla som vill lära sig ett andraspråk.
– Vet du vad ”a fork in the road” betyder? Många svenskar anser sig vara bra på engelska, men inser inte alltid hur många svåra metaforer språket har.
Fotnot: ”A fork in the road” betyder inte att det sitter en gaffel mitt i vägen, det betyder att vägen delar sig. Därtill har uttrycket en bildlig betydelse: att ställas inför ett “vägskäl” i en valsituation.
LÄS ÄVEN
Experterna: Viktigt perspektiv glöms bort i läskrisen
Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning
Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren
Så erövrar äldre sva-elever svenska språket snabbt
Sandström: Dags att använda skriftspråket i skolan igen
