Forskare: Lärarna ges inte möjlighet att arbeta vetenskapligt

Numera förväntas lärare mer eller mindre genomföra lektioner utan förberedelser. Det är som om att förvänta sig en pjäs utan att någon fått tid att skriva ett manus. Så beskriver Jonas Linderoth och Erik Winerö situationen för dagens lärare. 

De har skrivit ett av kapitlen i antologin ”Skolan efter marknaden – om skolans och lärarrollens framtid”. Redaktörerna och debattörerna Marcus Larsson och Åsa Plesner på tankesmedjan Balans har låtit en mängd forskare från olika discipliner teckna en vision av skolan, som inte präglas av en marknadisering. 

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, förklarar att boken inte enbart fokuserar på problembeskrivningen. 

– Bokens idé är framförallt att teckna en bild av hur svensk skola skulle kunna se ut, utan skolmarknaden. Hur lösningarna kan se ut? Och hur vi kan komma framåt? Men det kräver ändå att man adresserar problemen.

Inspirerade av traditionell forskning

Jonas Linderoths och Erik Winerös artikel med titeln ”Vad krävs för att kunna undervisa på vetenskaplig grund i svensk skola?” handlar om lärares krympande möjligheter att arbeta i linje med den forskning som har bevisad effekt på elevers lärande.

– Vi syftar på evidensbaserad forskning där man mäter effekter av en metod eller viss slags undervisningsstrategi. Men den sortens forskning har haft väldigt liten plats i svensk utbildningsvetenskap, säger Erik Winerö, lärare och doktorand i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap. 

Jonas Linderoth fortsätter:

– Flera av de metoder som har god effekt kräver vissa förutsättningar och det är de förutsättningarna vi skriver om. Förutsättningar som vi menar saknas i dagens svenska skola, säger han. Framför allt handlar det om att lärare begränsas av brist på tid till för- och efterarbete och av det målrelaterade betygssystemet.

De dåliga förutsättningarna är inbäddade i den marknadslogik som styr svensk skola, säger Jonas Linderoth och betonar att han därför känner ett kraftigt behov av att sprida kunskap om den evidensbaserade forskningstraditionen. I det här fallet gör de båda forskarna det genom att presentera två principer för inlärning som har visat sig vara effektiva. Den första principen är återkallning.

– Vi är inspirerade av väldigt traditionell forskning. Återkallning tar avstamp i ett kognitivt perspektiv och handlar om förmågan att återkalla kunskaper från långtidsminnet tillbaka till arbetsminnet. Här har forskning kunnat se att fortlöpande och icke betygsgrundande övningstest, som exempelvis quiz, ger starkast effekt. Där eleven testar sig själv med syftet att kunna repetera sina kunskaper, säger Erik Winerö.

Den andra principen kallas fördelad inlärning.

– Här repeterar man med mellanrum, vars längd är avgörande. Man måste nästan glömma det man övar in för att det ska göra någon nytta. I båda de här principerna är det lärarens uppgift att hjälpa till med att systematiskt erbjuda repetition, säger Jonas Linderoth.

De betonar även effektiviteten av så kallad responsiv undervisning. Då läraren anpassar sin undervisning utifrån de kunskaper eleverna uppvisar. 

– Forskning visar att lärare kan planera responsiv undervisning på ett effektivt sätt utifrån vad eleven kan och inte kan, med hjälp av undervisning enligt principerna återkallning och fördelad inlärning. Quiz i träningssyfte ger exempelvis läraren ett bra underlag för sin responsiva undervisning, säger Erik Winerö. 

”Kommer med olika prislappar”

Men det här är inga ”magiska nya grejer”, som Erik Winerö uttrycker det:

– Många lärare skulle till och med säga att det här är klassisk undervisning, men som Jonas Linderoth brukar säga: ”Olika undervisningsformer kommer med olika prislappar”.

För att de här principerna ska få någon effekt måste läraren få möjlighet att designa och bearbeta testen i fråga, förklarar de.

– Du måste ju koka ner innehållet väldigt systematiskt i olika lektioner. Men en hårt pressad lärare kommer bara att göra det som är absolut nödvändigt. Och det är här den gamla ”USK:en” kommer in i bilden, säger Jonas Linderoth.

Han syftar på då lärarna hade en fastlagd tid de skulle undervisa, en undervisningsskyldighet, som slopades 1995. Förespråkarna beskriver det som en tid då lärarna hade makt över sin arbetstid, och då själva undervisningen var det centrala i arbetet.

– Om man tittar på hur det ser ut på marknadsskolan så har lärare på koncernfriskolor absolut flest undervisningstimmar. Och här uppstår en konflikt mellan att vi som forskare vet vilken undervisning som ger bäst effekt, samtidigt som vi har ett skolsystem där det sällan finns förutsättningar för att jobba så. I alla fall om undervisningen inte drivs av enskilda eldsjälar, som sannolikt jobbar ihjäl sig, säger Jonas Linderoth.

Mätningen av måluppfyllelsen är också något som minskar lärares möjlighet att arbeta utifrån vetenskaplig grund.

– Det blir väldigt konstigt när politiker säger att landets sämsta skolor är kommunala på grund av dålig måluppfyllelse. Kanske har undervisningen på de här skolorna haft jättestor effekt på eleverna. Det beror ju helt och hållet på var eleven börjar, men vi mäter inte den resan, säger Jonas Linderoth.

Konsekvensen blir, menar de, att skolor försöker locka till sig redan duktiga elever som kräver färre resurser, vilket i sin tur innebär en enklare väg till måluppfyllelse.

”Dagens system är inte hållbart” 

En annan faktor som krockar med lärares möjligheter att arbeta på vetenskaplig grund är att det livslånga lärandet inte är i fokus i vårt nuvarande skolsystem.

– Som det ser ut idag mäter man vad eleverna kan vid betygssättningen, och sen går vi vidare. 

Så vad krävs för att lärare ska kunna undervisa på vetenskaplig grund?

– Det är väldigt enkelt. Tid och kunskap och någon form av nyuppstånden USK. Kanske inte helt som den var formulerad förut, säger Erik Winerö.

– Jag skulle säga att allting handlar om att skydda lärares planerings- och efterarbetestid. Tidsbrist är en effekt av marknadiseringen, säger Jonas Linderoth.

Bokens titel är ”Skolan efter marknaden”. Finns det en sådan framtid? 

– Kalla oss naiva. Men vi tror det. Eller snarare, vi måste tro det. Dagens system är helt enkelt inte hållbart. Svensk skola står inför stora utmaningar med försämrad ekonomi och ökande lärarbrist. För att hantera dessa utmaningar måste vi säkerställa att systemet fungerar bättre och dagens system fungerar dessvärre inte alls, säger Erik Winerö.

LÄS ÄVEN

Så får han mattekunskapen att sätta sig

Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten

Därför vill hon att eleverna lär sig saker utantill

Jarnlo: Jag har fortfarande nytta av 30 år gammalt nötande