Användningen av skönlitteratur spretar i engelskan
Catharina Wolcott arbetar på avdelningen för socialpsykologi, engelska och svenska på Högskolan i Skövde. Foto: Getty Images och privat
Forskning Lektionsinnehållet i arbetet med skönlitteratur på engelskan i gymnasiet kan variera väldigt mycket, enligt forskaren Catharina Wolcott. Slutsatserna i hennes avhandling baseras på djupintervjuer och enkätsvar från 11 procent av landets gymnasielärare i engelska.
Skönlitteratur ska användas i engelskundervisningen på gymnasiet, det framgår i ämnesplanen. Men vilken litteratur används? Och i vilket syfte? Mycket oklart, enligt forskaren Catharina Wolcott som efterlyser tydligare vägledning.
Hon har själv har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och spanska. I dag undervisar hon på Högskolan i Skövde och har nyligen avslutat sitt arbete med en avhandling om relationen mellan ämnesplan och lärares arbete med skönlitteratur. Studien bygger på enkätsvar från 11 procent av landets gymnasielärare i engelska samt 16 djupintervjuer.
– Jag blev överraskad av att de lärare som deltog i studien använder skönlitteraturen till så mycket mer än språkinlärning, säger Catharina Wolcott.
Vad-frågan tar fokus från varför
Som lärare i engelska på högskolan har hon slagits av att studenterna, varav vissa kommer direkt från gymnasiet, har väldigt varierande kunskaper om skönlitteratur på engelska. Inledningsvis var det mötet med dem som bidrog till hennes val av ämne för avhandlingen.
– Det är uppenbart att den undervisning om skönlitteratur som de fått på gymnasiet skiljer sig åt, beroende på var de gått i skolan och vilka engelsklärare de haft.
Det finns också en historisk orsak till att engelsklärarnas undervisning med skönlitteratur ser så olika ut, förklarar hon. Nämligen begreppet ”det lokala frirummet” som infördes i 1994 års läroplan (Lpf 94), där den lokala skolan själv skulle avgöra vad just deras elever behöver och ska läsa.
– Det ledde till att lärarna inte fick någon vägledning och att man till stor del fokuserade på vad eleverna skulle läsa, vilket innebar att varför-frågan inte besvarades. Och så är det än i dag.
Otydlig ämnesplan
Idén om det ”lokala frirummet” har skapat en stor variation i arbetet med skönlitteratur, menar hon. Några fokuserar på språket, andra på litteraturanalys, den kulturella kontexten eller demokratiuppdraget.
– En annan skillnad är att många lärare använder ungdomsromaner i engelska 5, andra romaner av exempelvis Charles Dickens. Och det, i kombination med olika syften för användning av skönlitteratur, har resulterat i en relativt stor variation i lektionsinnehållet.
Hon menar att bristen på vägledning i ämnesplanen gör att lärarna många gånger bygger sin undervisning på egna antaganden och övertygelser om vad som vore bäst för eleverna, det som brukar kallas ”teachers’ beliefs”. Vissa av de intervjuade lärarna pekar på litteraturens viktiga roll utifrån läroplanens demokratiuppdrag. De uppskattar att eleverna får chansen att leva sig in i andra människors livssituation och uppmuntras till kritiskt tänkande.
– Men det är ju inte givet att lyfta demokratiuppdraget här eftersom det inte finns tydligt uttryckt i ämnesplanen. Det blir upp till varje lärare att ta det beslutet. Med andra ord finns det ett stort behov av att diskutera vad skönlitteraturen ska ha för roll i engelskundervisningen.
”Utmana eleverna lite mer”
Catharina Wolcott ger inga absoluta svar på hur engelsklärare bör gå till väga, men hon listar en rad olika syften med skönlitteratur i engelskämnet i sin avhandling – syften som också lyfts fram av lärarna: språkinlärning, textanalys och för att förstå historia och andra kulturer, exempelvis. Sammanfattningsvis anser hon att det finns ett behov av att göra litteraturen mer meningsfull. Exempelvis i syfte att skapa empati: Hur ser man på kvinnor inom den kultur boken utspelar sig i?
– Många lärare arbetar aktivt med det här men jag tror att man behöver utmana eleverna lite mer än vad som framgår i ämnesplanen. Det kan också vara bra att låta eleverna läsa samma bok för att skapa en form av kollektivt engagemang. Då kan de även stötta varandra till viss del.
Vilka är problemen med att det spretar?
– Det skulle kunna leda till att elever får olika undervisningsinnehåll. Vill vi ha det så? Jag tycker att vi behöver få igång en nationell debatt om vad skönlitteraturen på gymnasiet ska användas till, säger hon och betonar att oklarheterna i ämnesplanen leder till att lärarna får ett stort tolkningsutrymme, vilket inte alla uppskattar.
– Flera lärare säger till mig att de efterlyser mer råd och stöd. Någon uttryckte det väldigt konkret: ”Vad är det eleverna ska göra med skönlitteraturen? Vad är det de ska kunna?”
Fyra sätt att använda skönlitteratur
Fyra punkter att fundera på gällande skönlitteratur i ämnet engelska:
- För språkinlärningen? Är det endast läsförståelse och språkinlärning som är viktigt? Varför då just skönlitteratur?
- För kontexten? För att lyfta interkulturella, sociala och etiska frågor samt den tidsepok där berättelsen utspelar sig.
- För textanalysen? För att undersöka textens uppbyggnad, berättarperspektiv och budskap
- För läsarperspektivet? För att utveckla elevernas kritiska tänkande med hjälp av reflektion och diskussion.
Källa: Catharina Wolcott som arbetar på avdelningen för socialpsykologi, engelska och svenska på Högskolan i Skövde. Hennes avhandling heter ”The role of literary texts in Swedish upper secondary EFL education. The teacher perspective”.
LÄS ÄVEN
Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska
Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur
Fyra vanliga fel vid bedömning i engelska
