Distansundervisning tuff utmaning för språklärare
Digital undervisning Kroppsspråk och kulturtypiskt minspel kan vara en viktig ingrediens när man ska lära sig ett nytt språk, enligt språkforskaren Corina Löwe. Men den delen av undervisningen har gått förlorad på grund av pandemin och skolans distansarbete.
Hur har språklärare i högstadiet och gymnasiet påverkats av pandemin och distansundervisningen? Det har 54 språklärare fått svara på i en enkätundersökning utförd av Corina Löwe, Språklärarnas riksförbunds representant för ämnet tyska.
Undersökningen utfördes i april förra året och flera av enkätfrågorna skulle kunna ställas till alla lärare, oavsett ämne. Samtidigt ger många av svaren en bild av de prövningar som just språklärarna fortfarande tvingas hantera.
Exempelvis framgick det att vissa lärare ansåg att språkundervisningen har blivit fattigare eftersom kroppsspråk, gester och minspel är svåra att förmedla digitalt.
– Det tycker jag är en väldigt relevant synpunkt eftersom språk även handlar om interkulturell förståelse, säger hon.
För lite muntliga inslag
En dryg tredjedel av deltagarna i studien lyfter fram bedömning och mätning av prestationer som den största svårigheten.
– Det gäller även andra lärare, men för en språklärare som ska bedöma både skriftliga och muntliga prestationer, samt läs- och hörförståelse, kan nog bedömningen bli mer problematisk.
Ytterligare en utmaning som respondenterna tog upp var vikten av att eleverna får öva på språket muntligt i mindre grupper, gärna två och två, vilket vissa av lärarna hade svårt att styra upp på grund av begränsad teknik.
– Distansundervisning har specifika utmaningar som en lärare kan tackla med väl organiserad undervisning, exempelvis genom att bygga in många interaktiva uppgifter under en lektion, säger hon.
Positiva enkätsvar
Corina Löwe betonar att den snabba växlingen till digital undervisning även har medfört positiva aspekter.
– Man har insett att all undervisning inte alltid måste ske i klassrummet. Det vill säga att distansundervisning kan användas som ett komplement och vara likvärdig annan undervisning.
Lärarna i undersökningen fick också svara på om de såg några fördelar med omställningen till digital undervisning. En av de mest positiva kommentarerna kom från en lärare som upplevde att den distansarbetet har lett till att hen har blivit bättre på att planera sin undervisning:
”Jag har blivit bättre på att destillera de allra viktigaste guldkornen i lektionsinnehållet och på att inkorporera distansundervisning i min pedagogiska repertoar”.
Några av Corina Löwes enkätresultat
- 86,8 procent uppgav att de, överlag, klarar av sin undervisning och sitt arbete.
- 38,9 procent av lärarna uppgav att de hade regelbunden kontakt med alla elever. 42,6 procent svarade att de hade kontakt med ”nästan alla”.
- 31,5 procent av lärarna procent ansåg att mätning av prestationer skapade mest huvudbry.
- 17 procent kände att det var svårt att upprätthålla elevernas motivation.
- 67, 9 procent svarade att de fick bra stöd från skolledningen.
- Totalt deltog 54 lärare. 75,9 procent undervisade på gymnasienivå. Resterande på högstadiet.
Källa: Artikel ”Egen digital ”fortbildning” och att hitta nya sätt att kommunicera – språklärarnas reflektioner i kölvattnet av covid – 19.”
Corina Löwe är lektor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning på Linnéuniversitetet. Läs hela hennes artikel här.
LÄS ÄVEN
När läraren alltid är 65 mil bort
Skärper kraven för distans: ”Skolan är en arbetsplats”
Elever: Stress och osäkerhet stor på distans
