Debatt: Sluta att marginalisera geografiämnet i skolan!

Skolverket har i det stora hela lagt fram ett bra förslag på förändringar i timplanen som kommer uppfattas som positivt i Skolsverige. De har tagit till sig av kritiken mot elevens val och tagit bort det och samtidigt ökat tiden för teoretiska ämnen som SO och NO. Dock har man gjort en märkvärdig uppdelning mellan SO-ämnena som vi måste reagera mot.

Ingen kan ha missat att stoffträngseln är stor i historieämnet och därför öronmärks 105 timmar på högstadiet och 90 timmar på mellanstadiet för historieämnet. På mellanstadiet får de övriga tre SO-ämnena 75 garanterade timmar vardera. Det underliga dyker upp på högstadiet där den garanterade tiden för de resterande tre ämnena skiljer sig markant åt. Geografi och religion skulle då få 80 garanterade timmar medan samhällskunskap skulle få 90 timmar och historia som sagt 105 timmar. Tidigare har de fyra ämnena haft lika många garanterade timmar.

Mer och mer relevant

Det kan verka som en petitess i sammanhanget att det skiljer i timantal, men det blir en symboliskt viktig fråga där Skolverket visar en värdering av ämnenas betydelse. På många sätt är geografi ett ämne som i skolan har blivit marginaliserat. Detta samtidigt som det har blivit mer och mer relevant med tanke på fokuset på frågor om klimatförändringar och hållbar utveckling. Våra stora framtidsfrågor är geografiska till sin natur! Se inte minst kunskap om global, nationell och lokal spridning av pandemin covid-19 i rum och tid! Ett ämne som ligger nära dessa stora och viktiga framtidsfrågor måste spegla sig i värderingen av ämnet och att det måste få ta sin tid i ungdomars utbildning.

I dagarna presenterades en Novusundersökning om ungdomars tankar om klimatet och sex av tio ungdomar i åldrarna 12 till 18 år är oroliga för klimatet och bara hälften av dem tror att vi kommer klara av klimatkrisen. Bris beskriver i sin årsrapport 2019 att ungas oro för klimatet är panikartad och ständigt närvarande. Därför föreslår organisationen Våra barns klimat att vi genomför ett klimatlyft i skolan. Självklart skulle geografiämnet spela en stor roll i lärandet om hur människa, samhälle och natur samverkar.

Hållbar utveckling helt kunskapsområde

Skolverket skriver själva i underlag till remissen om ny timplan: "Hållbar utveckling är också ett läroplansperspektiv som i ljuset av klimatförändringarna och andra aktuella miljöfrågor behöver uppmärksammas. SO-ämnena och NO-ämnena bär i det centrala innehållet delar av dessa läroplansövergripande perspektiv".

Men inget annat ämne än geografi har "Hållbar utveckling" som rubrik för ett helt kunskapsområde i ämnets centrala innehåll för åk 4–6 och åk 7–9. Vidare behandlas frågor om klimat och klimatförändringar i en progression från åk 1 hela vägen upp till åk 9. Sist men inte minst innefattar geografi praktiska kunskaper att använda moderna geografiska metoder som digitala kartor, geografiska informationssystem samt analys av satellitbilder. Metoder som efterfrågas allt mer i arbetslivet kopplat till samhällsplanering och frågor om hållbar utveckling och att möta en klimatförändrad värld. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att geografi som har mycket fokus på framtiden tilldelas 25 timmar mindre än historia som i stort fokuserar på historien; viktigt i sig men värdet är som sagt relativt!

Geografi – världens ämne och – framtidens ämne!

Åsa Colliander Celik är förstelärare i geografi på Mälarhöjdens skola och Anders Fridfeldt är geograf som tidigare var ut­bildningsansvarig för geografiprogrammet vid Stockholms universitet

LÄS ÄVEN

Choklad ger elever en aha-upplevelse

Het konflikt för geografin

Lektorn: Våga vara djävulens advokat