Debatt: Därför krävs det stora satsningar på geografi och geovetenskap

Hur mycket kunskap har svenska elever om jordens uppbyggnad, resurser och dynamiska processer? Hur mycket kunskap har våra beslutsfattare om jordens sammankopplade system som inbegriper berg, jord, vatten, luft och hav? Sedan IPCC:s första rapport publicerades har vi tagit del av fler och fler artiklar och rapporter som belyser den komplexa värld vi lever i. COP-mötet i Glasgow avspeglade tydligt denna komplexitet som omfattar exempelvis klimatsystem, naturresursanvändning, handelsmönster, migration, livsmedelsproduktion och stadsplanering.

Dagens ungdomar är oroliga för klimatet och många av dem tror inte att vi kommer klara av klimatkrisen. BRIS beskriver i sin årsrapport 2019 ungas oro för klimatet som panikartad och ständigt närvarande. Hur kan vi göra det möjligt för ungdomar och därmed en framtida allmänhet att förstå de olika problem och ödesfrågor vi möter dagligen? Hur kan vi undvika att reagera med passivitet då problemen upplevs som alltför svåra att förstå och inrymmer många olika perspektiv? 

Ökad kunskap ger handlingsberedskap

En uppenbar lösning är att öka kunskapen om vår värld. Ökad kunskap ger handlingsberedskap och en god beslutsgrund och vaccinerar oss mot faktaresistenta argument. Geografi och geovetenskapen är nyckelämnen som kan hjälpa oss att erhålla dessa kunskaper.

Geovetenskap är läran om jordens uppbyggnad och historia samt dess dynamiska system med mycket varierande tidsskalor. Geovetenskapen undersöker processer i luft, hav, isar, berg, jordar och i det biologiska livet. Inom vetenskapen studeras och analyseras även processernas komplexa samverkan. Det är ett brett ämne som länkar samman flera naturvetenskapliga ämnen och ger samhällsnödvändiga kunskaper.

I skolans värld är det geografiämnet som till största delen tar upp de geovetenskapliga systemen och hur de samverkar med oss människor. Det moderna geografiämnet är långt ifrån den namngeografi som många förknippar med ämnet. Ämnet är tvärvetenskapligt och analytiskt och förenar naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det är i geografi som elever kan lära sig om klimatförändringar, naturresurser, naturkatastrofer och andra betydande framtidsfrågor. Eftersom ämnet även omfattar samhällsvetenskapliga aspekter studeras också miljöhantering, urbanisering, smittspridning, geopolitik och fysisk planering.

Nedprioriterat i skolan

Geografikunskaper ger eleverna möjligheten att förstå viktiga problemställningar så att de kan påverka beslutsfattare. Dock finns det idag flera brister i skolan kopplade till geografiämnet. Exempelvis är det endast en tiondel av eleverna på gymnasiet som läser geografi. På grundskolan har många undervisande geografilärare liten, eller ingen, akademisk bakgrund i ämnet. Geografiämnet ingår tillsammans med historia, samhällskunskap och religion i SO – samhällsorienterade ämnen. Lärare som har utbildning i exempelvis historia och religion anses ofta av huvudmannen även kunna undervisa i geografi.

Geografi och geovetenskap innefattar värdefulla kunskaper som efterfrågas av företag och myndigheter, och som idag anses vara en bristvara. Många studenter som söker högskoleprogram inom lantmäteri och samhällsplanering saknar grundläggande kunskaper inom geovetenskap. Kunskap som de borde ha fått i grundskola och gymnasium. Utan gedigen kunskap kring markprocesser och framtida klimateffekter kommer inte ingenjörer och samhällsplanerare kunna bygga hållbara samhällen.

Bristfälligt underbyggda beslut, kan påverka många människors livskvalitet och öka sårbarheten i samhället. Kommer framtidens samhällsplanerare exempelvis ha kunskaper om de processer som påverkar havsytans höjning och effekterna av denna? Dessa kunskaper är nödvändiga för hur vi bäst kan skydda kustområden från erosion eller saltvatteninträngning. De pågående klimatförändringarna kommer också att påverka vår livsnödvändigaste naturresurs: färskvatten, en resurs vi länge har tagit för given. Förändrade grundvattenvattenflöden påverkar vattenförsörjningen och utsätter infrastruktur för stora påfrestningar vid torka eller översvämningar. Geografer och geovetare behöver vara inblandade på ett tidigt stadium vid planering av framtida infrastruktur och vid krisberedskap.

Nu har Skolverket chansen

Skolverket har gjort en översyn av timplanerna i grundskolan och har redovisat sitt förslag till regeringen men ännu har inga beslut tagits. I Skolverkets förslag har man differentierat SO-ämnena och adderat 55 timmar till historieämnet men bara 10 timmar till framtidens ämne, geografi. 

Ämnesplanerna för gymnasiet ses nu över och revideras för att skapa ämnesbetyg, men det sker också förändringar i programmens struktur och innehåll. Det finns nu möjligheter att arbeta för att ge fler elever möjligheter att läsa geografi. En möjlighet som skulle innebära en ökad geografisk kompetens i samhället.

Som geografer, geovetare och geografilärare frågar vi oss varför kunskaper om vår livsmiljö, och de processer som styr den, är så styvmoderligt behandlade i skolan när vårt samhälle och stora delar av vår civilisation står inför många stora utmaningar. Vi anser att en ökad geografisk och geovetenskaplig kunskap är vägen till ett hållbart samhälle. Det ligger i allas intresse att nödvändiga geografiska och geovetenskapliga kunskaper ökar i skola, universitet och i samhället i övrigt.

Fyra krav framåt

För att trygga framtidens kompetensförsörjning inom området vill vi:

1. Att geografiämnet får lika många timmar som historieämnet i grundskolan då det har lika omfattande innehåll och är det enda ämnet som har fokus på hållbar utveckling i sitt centrala innehåll. Ämnets komplexitet innebär också att det uppfattas som svårt. För att eleverna ska ges möjlighet till djup förståelse krävs mer undervisningstid än i Skolverkets nuvarande förslag.
2. Att alla gymnasieelever ska få möjlighet att läsa geografi på gymnasiet.
   Vi ser två alternativ: antingen att det blir ett gymnasiegemensamt ämne som alla läser, eller ett ämne som alla ska kunna välja oavsett program.
3. Att ett ”geografilyft” genomförs för grundskollärare. Det finns fortfarande en eftersläpning i vad som undervisas i geografi i grundskolan. Många som undervisar i geografi på grundskolan har ingen formell geovetenskaplig utbildning. Avsaknaden av dessa grundläggande kunskaper påverkar undervisningen negativt.
4. Att det skapas ett nationellt resurscentrum för geografi och geovetenskap där lärare i grundskola och på gymnasium erbjuds fortbildning och kan ta del av forskning inom området. Nationella resurscentrum förkommer redan för andra ämnesområden. Ett resurscentrum behöver en trygg och stabil finansiering. Här tror vi att staten tillsammans med näringsliv och lärosäten kan samverka.   

Jorden kommer att finnas långt efter människans tidsålder, men så länge vi finns kvar måste vi skapa hållbara, konstruktiva och för mänskligheten gynnsamma lösningar i stället för apati eller klimatpanik. Detta kräver kunskaper om jordens dynamiska processer och här har skolan en avgörande roll. Sverige vill gärna vara bäst i klassen när det gäller globala klimat- och miljömål, men då måste vi också ge våra ungdomar – och framtida beslutsfattare – grundläggande geografiska och geovetenskapliga kunskaper.

Åsa Colliander Celik, ordförande Geografilärarnas Riksförening

Bert Allard*, professor emeritus i kemi/miljövetenskap, Örebro universitet

Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI och president för IAHS (International Association of Hydrological Sciences)

Jan Backman*, professor i allmän och historisk geologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Lennart Bengtsson*, professor emeritus i dynamisk meteorologi, Max-Planck-Institut für Meteorologie och University of Reading

Björn Berglund*, professor emeritus i kvartärgeologi, Geologiska institutionen, Lunds universitet

Svante Björck*, professor emeritus i kvartärgeologi, Geologiska institutionen, Lunds universitet

Deliang Chen*, August Röhss professur i naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet

Stefan Claesson*, professor emeritus, Enheten för geovetenskap, Naturhistoriska riksmuseet

Gia Destouni*, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Sten-Åke Elming*, professor emeritus i geofysik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet

Marie-José Gaillard-Lemdahl*, professor emerita i paleoekologi, Linnéuniversitetet

Örjan Gustafsson*, professor i biogeokemi, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Fanny Hartvig, berggrundsgeoglog/bergtekniker och ordförande för Svenska nationalkommittén för geologi

Per Holmlund, professor i glaciologi, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Göran Hoppe*, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet

Martin Jakobsson*, professor i maringeologi och geofysik, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Åke Johansson, förste intendent/forskare, Enheten för geovetenskap, Naturhistoriska riksmuseet

Chris Juhlin*, professor i geofysik, Geocentrum, Uppsala universitet

Sheila Kirkwood*, professor emerita i atmosfärsfysik, Institutet för rymdfysik, Kiruna

Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet och ordförande för Svenska nationalkommittén för geofysik

Karna Lidmar-Bergström*, professor emerita i naturgeografi, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Anders Lindroth*, professor emeritus, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet

Jan Lundqvist*, professor emeritus i kvartärgeologi, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Gunnar Malmberg*, professor i kulturgeografi, Institutionen för geografi, Umeå universitet

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, Geocentrum, Uppsala universitet och ordförande för Svenska nationalkommittén för geografi

Henning Rodhe*, professor emeritus i kemisk meteorologi, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Anders Stigebrandt*, professor emeritus i fysisk oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet

Ulf Söderlund*, professor i berggrundsgeologi, Geologiska institutionen, Lunds universitet

Lars Tranvik#, professor i limnologi, Uppsala universitet

Vivi Vajda*, professor i paleobiologi, forskningschef, Naturhistoriska riksmuseet

Leif Wastenson*, professor emeritus i naturgeografi/fjärranalys, Institutionen för naturgeografi Stockholms universitet.

Gesa Weyhenmeyer*, professor i akvatisk biogeokemi, Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet

Martin J. Whitehouse*, professor i geologi, förste intendent, Enheten för geovetenskap, Naturhistoriska riksmuseet

Barbara Wohlfarth*, professor i kvartärgeologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Sven Olsson, Geografididaktiker och VFU-kursansvarig, geovetarcentrum, Göteborgs Universitet

Lars Arvidsson, Gymnasielärare i geografi, Växjö kommun

Thomas Lundén, Emeritusprofessor i geografi Södertörns Högskola

Anders Fridfeldt, universitetsadjunkt i naturgeografi

Dan Hammarlund, professor i kvartärgeologi och studierektor, Geologiska institutionen, Lunds universitet

Gunilla Granath Zillén, universitetsadjunkt, Programrådsordförande för ämneslärarprogrammet, Stockholms universitet

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI

Anders Brandt, Docent i geospatial informationsvetenskap, Högskolan i Gävle

Ian Snowball, professor i kvartärgeologi och prefekt, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Sebastian Willman, doktor och stf. prefekt med ansvar för utbildningarna, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Sara Cousins, Professor Landscape, environment & Geomatics, Naturgeografi, Stockholms universitet

Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, Göteborgs universitet

David Örbring, lektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik, Malmö universitet

Per Schubert, universitetslektor, naturgeografi med didaktisk inriktning, Malmö universitet

Glenn Bark, Universitetslektor och utbildningsledare inom naturresursteknik, Geovetenskap och miljöteknik, Luleå tekniska universitet

Christina Wanhainen, professor tillika ämnesföreträdare i malmgeologi, Luleå tekniska universitetAnders Brandt, Docent i geospatial informationsvetenskap, Högskolan i Gävle

Karin Wakeham, lärarutbildare och ledamot i Geografilärarnas Riksförening

*Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens klass för geovetenskaper

#Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens klass för biologiska vetenskaper

Artikeln ger uttryck för ledamöternas personliga åsikter och utgör inte ett ställningstagande från Vetenskapsakademien