Debatt: Låt flerspråkiga elever använda alla sina språk i skolan

Övre raden: Edina Mutic, Agneta Hessel och Manuela Lupsa. Nedre raden: Mustafa El Oubejji, Anna Arnell och Melinda Malmström. I mitten: Reem Kassabgy. Alla är knutna till Malmö universitet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Vi behöver utgå från att en majoritet av de människor som kommer till Sverige lägger ner stor kraft för att lära sig språket och att förstå hur svenska samhället fungerar, skriver debattörerna vid Malmö universitet.

Den svenska förskolan och skolan uppvisar en språklig mångfald. Denna mångfald måste vi ta väl hand om. Samhällets och lärarens förhållningssätt och attityd till flerspråkiga elever menar vi spelar stor roll för att barnen och eleverna ska lära sig det nya språket, i detta fall svenska. Både i förskola och skola måste barn och elever få möta ett innehåll som kräver att de tycker det blir intressant och stimulerande att utveckla språk och kunskaper. Lärare och andra myndigheter behöver god kunskap om flerspråkighet och andraspråksutveckling och dessutom se på flerspråkighet som en tillgång.

"Finns inget rätt eller fel"

Flerspråkiga barn och elever stärks i både språk- och kunskapsutveckling om de får använda alla sina språk i både förskola och skola. De lär sig sitt andraspråk på olika sätt och det finns inget rätt eller fel. Språk behöver inte konkurrera med varandra. Förhållningssätt och attityd måste grundas på forskningsbaserad kunskap om barns och elevers språk- och kunskapsutveckling. Utvecklingen av språket i skolan blir framgångsrik när deras språkliga och kulturella mångfald värdesätts och används som resurser för lärande.

Vi behöver utgå från att en majoritet av de människor som kommer till Sverige lägger ner stor kraft för att lära sig språket och att förstå hur svenska samhället fungerar, vilket i sig är en bedrift. En del har avbruten eller ingen skolgång från tidigare och saknar studievana och grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Andra har med sig utbildning på högre nivå och djupa teoretiska kunskaper. Detta skapar stora utmaningar för undervisning av mångskiftande karaktär i Sverige.

"Flera språkliga gemenskaper"

Om vi, som så många generationer före oss, ska kunna bidra till samhällsutveckling tillsammans med med människor som kommer till Sverige och vill leva här, behöver vi skifta perspektiv och utgå från deras resurser i stället för att fokusera på brister.

Barn med utländsk bakgrund måste ses som enskilda individer och inte att de är bärare av en kultur som redan är, i förväg bestämd beroende på vilket land de eller deras föräldrar är födda i. Barns identitet utvecklas i det sammanhang de är en del av och barn som talar flera språk kan ingå i flera språkliga gemenskaper.

Fler språk erbjuder alltid fler fönster till världen och flerspråkighet är en rikedom som vi alla behöver ta hand om såväl i skola som i samhället.

Anna Arnell

Agneta Hessel

Melinda Malmström

Manuela Lupsa

Mustafa El Oubejji

Reem Kassabgy

Edina Mutic

----------------------

Malmö Universitet

Lärande och Samhälle

Kultur-Språk-Media/Flerspråkighet och lärande

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Ny stor granskning av SFI

Debatt: Hur ska eleverna utveckla sin läsförmåga i en skola utan böcker?

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Elever i utsatt område positiva till sin skola